Ett decennium efter lanseringen står FN:s globala mål för hållbar utveckling inför stora utmaningar, med endast 35% av målen på rätt spår. Trots den globala oron är SDG:erna fortfarande avgörande för företagen. I takt med att regelverk som EU:s CSRD utvecklas tar sig företagen förbi politiska skiften och ”greenhushing” för att integrera dessa mål i motståndskraftiga leveranskedjor.
För dem som inte känner till dem antogs FN:s mål för hållbar utveckling 2015 av alla FN:s medlemsländer, i syfte att utrota fattigdom, förbättra hälsa och utbildning, stimulera ekonomisk tillväxt och skydda den miljö som allt detta är beroende av. Det finns 17 mål och 169 delmål, varav de flesta ska vara uppnådda senast 2030 (det finns några måldatum som var tidigare), och regeringar, regionala myndigheter, företag och privatpersoner spelar alla en roll. För att lära dig mer om varje mål, se https://sdgs.un.org/goals
Tio år senare är det dags att se över deras framsteg och deras fortsatta relevans för småföretag i en värld i uppror.
Framstegen med målen har inte motsvarat de förhoppningar och förväntningar med vilka de lanserades. Endast 35 procent av målen är antingen på rätt spår eller gör måttliga framsteg, medan resten antingen knappt hänger med eller faktiskt halkar efter sina baslinjer. Mycket av arbetet med målen har försvårats av den globala oron, som ironiskt nog många av målen syftar till att förhindra eller mildra. Klimatförändringarnas effekter, inklusive naturkatastrofer, ojämlikheter, inklusive extrem ojämn fördelning av välstånd, markförstöring och ökenspridning, brist på mat och brist på rättvisa, tenderar alla att leda till massmigration, oroligheter och konflikter.
Vissa resultat har hittills varit mycket goda, bland annat minskningar av HIV-infektioner och malariafall, förbättringar när det gäller barns och ungdomars utbildning, ökad tillgång till elektricitet (från och med 2023 92% av världens befolkning) och internet. Det har skett många framgångar när det gäller att bevara den biologiska mångfalden, men förlusten av biologisk mångfald ökar fortfarande globalt. Det har skett en tillbakagång när det gäller målen för internationellt samarbete om bland annat vatten och sanitet, arbetstagares rättigheter och säkra arbetsmiljöer, avskaffande av diskriminering och minskning av avfall.
Men de globala målen är mer relevanta än någonsin idag.
Där företag är involverade
Målen och delmålen är breda, där vissa är mer lämpade för åtgärder från regeringar eller regionala myndigheter och andra för företag och individer. De fem högst rankade målen som man arbetar aktivt med globalt är livet under vattenytan, partnerskap för målen, klimatåtgärder, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt utbildning av god kvalitet. Om man tittar specifikt på företagsvärlden och hållbarhetsrapportering är de mål som oftast inkluderas klimatåtgärder och liv på land, med åtgärder och rapportering om utsläpp och klimatmål som de mest förekommande, men även styrning, mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet samt mångfald. För mindre företag drivs de åtgärder som vidtas ofta av kriterier för hantering av leverantörskedjan som kommer nedåt i värdekedjan samt av deras egna hållbarhetspolicyer.
Det kan tyckas som om de globala företagen har minskat sina hållbarhetsåtaganden efter den senaste tidens politiska förändringar, men enligt CDP:s (tidigare Carbon Disclosure Project, men det har breddat sitt ansvarsområde) redovisningscykel för 2025 handlar det inte så mycket om minskade åtaganden och implementering som om att företagen helt enkelt håller tystare om dem – termen de använder är ”greenhushing”. Det har varit några få högprofilerade företag som har ändrat sin policy, men de flesta fortsätter i det tysta, med en ökning av företag som antar vetenskapligt baserade mål för klimatförändringar och får dem validerade, och en ökning av netto noll-mål. Politiska pendlar svänger vilt och över kortare tidsskalor, men affärsbehov, miljöverkligheter och konsumentförväntningar är mer konsekventa.
Inom EU omfattar de omnibusförslag som antagits för förenkling även rapportering enligt direktivet om hållbarhetsrapportering för företag. Detta kommer, bland andra förändringar, att minska datakraven på mindre företag inom företagens leverantörskedjor. Det finns dock fortfarande ett starkt fokus på ”dubbel väsentlighet” – de mycket stora företag som omfattas av direktivet måste rapportera både om hur de påverkar människor och miljö och om hur hållbarhetsfrågorna påverkar deras verksamhet. Detta för oss tillbaka till målen för hållbar utveckling och deras fortsatta relevans för näringslivet, även för mindre företag.
Upptäck mer hållbart innehåll om cirkulär ekonomi
