Från och med september 2026 ska EmpCo-reglerna inom EU se till att man inte längre kan hävda hållbarhet utan vidare. Vad innebär detta för tryckmaterial? Hur kan digitala tryckerier anpassa sig till detta?

”Vi är ett miljövänligt tryckeri och arbetar uteslutande med hållbara material” – sådana uttalanden kan få konsekvenser efter den 27 september 2026. Nämligen om de inte kan styrkas i tillräcklig utsträckning. Direktivet om ”Empowerment of Consumers” av den 28 februari 2024 – EU/2024/825 (EmpCo) skärper kraven när det gäller felaktiga eller vaga påståenden om miljö- och klimatskydd samt hållbarhet. I Tyskland har lagen mot illojal konkurrens (UWB) i stor utsträckning införlivat dessa krav i en ändring från februari 2026.

Kohlscheins monter på FESPA 2026: Efterfrågan på hållbara material ökar stadigt. Men hur visar man att ett underlag är miljövänligt? Foto: Sonja Angerer

För tryckerier innebär detta att de i framtiden måste vara ännu mer noggranna när de väljer tryckmaterial. Trycksubstratet är ju den faktor som är lättast att justera inom digitaltryck. Vid ett byte, till exempel från PVC- till PET-film, måste visserligen vissa inställningar på maskinen ändras. Jämfört med att installera ny hårdvara eller ställa om arbetsflödet är dock arbetsinsatsen betydligt mindre.

3M Envision-folier innehåller inget PVC. Foto: Sonja Angerer

Vad innebär hållbarhet när det gäller tryckmaterial?

Med hållbara substrat avses tryckmaterial som under hela sin livscykel kan produceras, bearbetas och kasseras på ett sätt som sparar på resurserna i så stor utsträckning som möjligt. Detta innefattar minskade koldioxidutsläpp, återvinningsbarhet och att man undviker problematiska beståndsdelar som klor eller ftalater.

Även användningen av förnybara råvaror, såsom naturfibrer eller cellulosa, i stället för fossila resurser kan bidra till att tillverkningen av trycksubstrat belastar miljön mindre. Dock kan andra problem uppstå till följd av monokulturer, ohållbar skötsel och framför allt olaglig avverkning.

I många fall ställs dock höga krav på digitaltryckta applikationer. De måste vara riv- och väderbeständiga och gå att fästa på ett säkert sätt. Därför måste tjänsteleverantörer och reklamttekniker klistra fast, laminera eller förse trycken med öglor. Som kompositmaterial kan sådana produkter dock endast återvinnas sortrent om de går att separera utan större ansträngning. Därför hamnar digitaltryck bestående av flera komponenter oftast ändå i förbränningsanläggningar eller på soptippen.

Skillnaden mellan verklig hållbarhet och greenwashing ligger alltså framför allt i detaljerna. Verkligt hållbara lösningar måste därför ta hänsyn till hela livscykeln och leveranskedjan. Detta helhetsperspektiv (”Cradle to Cradle”) blir allt vanligare. Marknadsföringsbudskap lyfter dock ofta bara fram enskilda fördelar. När de nya EmpCo-reglerna träder i kraft kommer därför vissa vanliga slogans på trycksaker inte längre att vara tillåtna.

Folex (här Sonja Angerer på FESPA 2026) har flera specialfolier utan PVC för digitaltryck i sitt sortiment. Foto:

Hållbara tryckmaterial i förändring

Utbudet av hållbara tryckmaterial har ökat avsevärt under de senaste åren. Detta beror på att köpare av trycksaker efterfrågar alternativ som är mindre skadliga för miljön. Både inom analog tryckning och vid digital tryckning i stora upplagor, liksom vid tillverkning av förpackningar och POS-displayer, förblir återvunnet och FSC-certifierat papper och kartong en viktig standard. Ilford/Tecco eller Igepa med sin Masterjet Pro-serie och många andra har erbjudit sådana kvaliteter i åratal.

Inom storformatsutskrifter är dock folier och banderoller de vanligaste materialen för utomhusbruk. PVC är fortfarande det mest populära materialet.

Hållbara alternativ till plastfilm

Under de senaste åren har dock allt fler hållbara folier tillverkade av PVC-alternativ som polypropen (PP) och polyeten (PE) – särskilt avsedda för digitaltryck – kommit ut på marknaden. Exempel på detta är bland annat Orajet 3720 och 3740, SP 3500 Opaque Matte-serien från Avery Dennison, Grafity GEF-sortimentet, Folex SI 164 och Hexis HXLT200. De är avsedda för en mängd olika användningsområden inomhus och utomhus, till exempel skyltning eller mässbyggnation.

Banderoller, nätväv och textilier utan PVC

PVC-presenningar för lastbilar, backlit- eller blockout-material samt PVC-nät på byggnadsställningar ersätts numera allt oftare av PET-baserade alternativ, t.ex. Seemee Loop Mesh-produkter från Serge Ferrari.

När det gäller dekoration och skyltning inomhus har ”soft signage”-applikationer blivit vanliga. Oftast trycks dessa med sublimeringsteknik på polyester. Eftersom tygdukarna är betydligt lättare, enklare att transportera och lättare att återanvända jämfört med vanliga presenningar, anses de vara en mer hållbar skyltningslösning. Soft signage-produkter finns till exempel hos Berger Textilien.

Syntetiskt papper: hållbart och återanvändbart

Syntetiskt papper, t.ex. Dupont-produkten Tyvek, är ett non-woven-material som oftast består av polyeten. Det tillverkas av petroleumprodukter och är mycket väderbeständigt. Detta kan bidra till miljöföroreningar. Den höga hållbarheten innebär dock också att produkter av Tyvek ofta kan återanvändas, vilket relativerar det ekologiska fotavtrycket under hela livslängden. Ett typiskt exempel är startnummer vid idrottsevenemang.

Grönt platttryck: mindre belastning på miljön

Inom digitaltryck har man länge främst använt lätta skumplattor av PVC, såsom Forex, för direkttryck på styva material. Numera finns det flera alternativ:

  • Aluminiumkompositplattor med PE-kärna, t.ex. Dibond från 3A Composites, innehåller inget PVC. Tillverkningen och bearbetningen av aluminium kräver dock mycket energi.
  • Hålkamrarskivor av polypropen, såsom Kohlschein Akyplac, är PVC-fria, ultralätta, väderbeständiga och fuktbeständiga. De är framför allt kända som valaffischer på lyktstolpar. De är lätta att montera och kan återvinnas sortrent efter användning.
  • Skivor av bikake- och strukturpapper, såsom DISPA, Swedboard eller Katz Display Board, består till 100 % av cellulosa, det vill säga en förnybar råvara. Deras flerskiktade uppbyggnad gör dem böjstyva, vilket gör att de lämpar sig för många användningsområden inomhus och vissa kortvariga projekt utomhus. När kampanjen är över slänger man helt enkelt displayen i pappersåtervinningen.
Än så länge är PVC standard vid fordonsdekorering (här hos Hexis på FESPA 2026), men det håller just nu på att förändras. Foto: Sonja Angerer

Underlag för hållbarhet vid dekoreringsarbeten på fordon

PVC-folie som trycks med Eco-Solvent-bläck anses fortfarande vara guldstandarden inom fordonsdekorering. Den är nämligen lätt att bearbeta och kan, beroende på kvalitet och användningsområde, hålla i tio år eller mer. Jämfört med att lackera om fordonet eller byta folier flera gånger kan en fordonsfoliering med PVC alltså ha klara fördelar för miljön. Räknat över hela livslängden är nämligen avfallsmängden och användningen av kemikalier relativt låg.

Det växande utbudet av PVC-fria folier baseras vanligtvis på termoplastisk polyuretan (TPU) eller PU, polypropen (PP) eller PET. De trycks med UV-härdande bläck eller latexbläck. Bland leverantörerna finns till exempel Cys Europe, 3M med sin Envision-serie och Arlon med sin Vital-serie.

Utmaningar och möjligheter när det gäller miljövänliga material

När det gäller valet av material för digitaltryck har det alltså skett en del förändringar under åren vad gäller hållbarhet. Användningen av PVC minskar, och istället kommer fler underlag ut på marknaden som är tillverkade av förnybara råvaror eller innehåller återvunnet material. Man lägger också större vikt vid att skyltarna ska kunna återanvändas flera gånger eller vara lätta att återvinna.

Samtidigt framgår det att tekniska krav och ekonomiska ramvillkor bromsar omställningen. Hållbarhet medför ofta högre kostnader och kräver anpassningar i produktionsprocessen. Mot bakgrund av den svaga ekonomiska situationen i många delar av världen utgör detta en utmaning för tryckerier. Med tanke på nya lagstadgade standarder, såsom EmpCo-direktivet, är dessa åtgärder dock oundvikliga om branschen vill förbli attraktiv för sina kunder.