Pappersbaserade bikakeplattor blir allt populärare även inom digitaltryck och reklamtillverkning. Men det finns betydande skillnader mellan produkterna. Här kan du läsa vad tryckerier behöver veta om detta.

Oavsett om det gäller utställningar, mässmontrar eller POS-material söker många inköpare av trycksaker efter miljövänliga alternativ till skumplast- och aluminiumkompositplattor. Tillverkningen av dessa material från fossila råvaror kräver nämligen mycket energi. Dessutom är det ofta svårt att återvinna plattorna på ett sätt som gör att de kan omvandlas till nya högkvalitativa plastprodukter.

Pappersbaserade bikakeplattor tillverkas av cellulosa, det vill säga en förnybar råvara. De kan tryckas direkt på eller lamineras. Efter användning slängs de helt enkelt i pappersavfallet. Eftersom det redan finns väl etablerade återvinningssystem för papper i hela Europa är avfallshanteringen enkel och kostnadseffektiv. I vissa fall kan man till och med få en liten intäkt från väl sorterat pappersavfall.

Detta har lett till att detaljhandelskedjor, men även museer och mässarrangörer, visar ett ökat intresse för bikakeplattor. Det finns därför många leverantörer. Vid tillverkningen av bikakeplattor används huvudsakligen två tekniker:

Närbild: Bikakestruktur i bikakeplattor. Foto: Swap (Sachsen) GmbH

Tillverkning av bikakeplattor

Till skillnad från wellpapp tillverkas bikakeplattor inte av cellulosa utan av papper. ”Vi ser naturligtvis till att endast använda papper från FSC-certifierade källor i Tyskland eller Europa”, säger Uwe Müller, fullmäktig och chef för marknadsföring och försäljning på SWAP (Sachsen) GmbH. Företaget, som grundades 1996, tillverkar bikakeplattor med sinusformad bikake samt enligt honeycomb-metoden.

Sedan omkring 2018 riktar man sig även mot området ”visuell kommunikation”, framför allt med specialprodukter och skivor med bikakestruktur som tillverkas enligt kundens önskemål. Andra marknader är möbelindustrin, byggbranschen, industriella specialförpackningar samt fordonsindustrin.

Sinusvåg för bikakeplattor

Vid Sinus-tekniken bearbetas papperet först till wellpapp och limmas sedan ihop lager för lager till en block. Blocket vrids 90 grader, vilket gör det möjligt att skära ut stabila ”skivor” av plattmaterialet. Tjocklekar från cirka 5 mm är möjliga. Bikakestrukturen kan sedan, beroende på användningsområde, lamineras med papper av olika kvaliteter och färger. För tryckapplikationer används oftast vitt, bestruket papper med återvunnet material.

Plattorna går bra att bearbeta både med screentryck och med direkt digitaltryck med UV-härdande bläck. ”Om en kund vill arbeta med vattenbaserat bläck, Eco Solvent- eller latexbläck kan det hända att ytskiktet måste optimeras med en beläggning. Men eftersom efterfrågan på detta är mycket liten avstår vi från det som standard. Det sparar dessutom kemikalier”, säger Dr. Udo Gassner, vd för Swap (Sachsen) GmbH i Frankenberg.

Honeycomb-teknik för bikakeplattor

För tillverkning av bikakeplattor skärs flera pappersrullar i remsor, förses med limprickar, limmas samman till en komposit och expanderas sedan innan lamineringen. Av tekniska skäl är bikakeplattor vanligtvis minst en centimeter höga.

Precis som med sinusvågstekniken är det täckpappret som avgör för vilka användningsområden Honeycomb-skivorna är lämpliga. SWAP Sachsens kunder använder dem oftast inom digitaltryck, men skivorna kan även användas för screentryck eller offsettryck.

En stapel av bikakeplattor tillverkade med sinusvågsteknik. Foto: Swap (Sachsen) GmbH

Rätt bikakeplatta för just din tillämpning

I princip är bikakeplattor mycket mångsidiga när det gäller trycktillämpningar. Man kan trycka direkt på dem eller laminera dem med självhäftande folie. Oavsett tillverkningsteknik är de dock endast lämpliga för torra inomhusutrymmen eller för begränsad användning i täckta utomhusmiljöer.

Bikakeplattor är relativt lätta och har samtidigt hög tryckhållfasthet och böjstyvhet. Trots sin stora stabilitet är de lätta att bearbeta, till exempel med digitala skärbord. Oftast används motoriserade knivar eller fräsar. Dessutom går det att stansa materialet. Laserskärning är också möjligt vid tunnare skivor. Materialet kan dock behöva täckas över under vissa omständigheter för att förhindra att det uppstår rökspår.

Jämfört med Honeycomb-tekniken är skivor med sinusvågstruktur något tyngre, eftersom de innehåller mer material. Detta ger samtidigt en högre styvhet även vid liten tjocklek. Vågorna i sinusvågstrukturen är något mindre, vilket gör att den är lättare att fräsa och att de öppna kanterna ser snyggare ut.

Eftersom honeycomb-material oftast är över en centimeter tjockt lämpar det sig bättre för ställningar, bakväggar och andra tillämpningar där man vill uppnå ett massivt intryck trots låg vikt. Tunt sinusvågsmaterial är också väl lämpat för takupphängningar och skyltar.

Eftersom båda typerna av bikakeplattor är pappersbaserade material lämpar de sig väl för cirkulär ekonomi, eftersom fibrerna kan återanvändas flera gånger innan kvaliteten på det återvunna materialet försämras för mycket. Om man beaktar totalvikt och totalvolym är andelen tryckfärg liten även hos skivor som är tryckta över hela ytan. Därför utgör inte heller avfärgningen något problem.

En titt på tillverkningen av cellplattor hos Swap (Sachsen) GmbH. Foto: Swap (Sachsen) GmbH

Framtiden för bikakeplattor

”Vi skulle gärna se att skivor med bikakestruktur används ännu oftare inom visuell kommunikation i framtiden. De är ett bra alternativ till tryckmaterial baserade på petroleum och går mycket bra att bearbeta med de maskiner som vanligtvis används inom reklambranschen”, säger Uwe Müller.

”Vid användning inomhus kan bikakeplattor utgöra ett bra alternativ till lättskum- och kompositplattor, utan att annonsörerna behöver göra avkall på prestandan. Tack vare de låga avfallshanteringskostnaderna går det till och med att spara pengar”, tillägger dr Gassner.

Swap (Sachsen) GmbH betjänar sina Viscom-kunder i Tyskland främst genom direktförsäljning, medan försäljningen utomlands sker via återförsäljare. Det är alltså mycket möjligt att lastbilarna från Frankenberg snart kommer att synas oftare utanför tryckerier över hela Tyskland…