Alla pratar om färghantering inom digitaltryck. Det låter ofta komplicerat och tidskrävande, och är svårt att förstå för nybörjare. Därför presenterar vi här de grundläggande fakta, kort och enkelt.
Färghantering – vad är det egentligen?
Utrustning som kameror, bildskärmar och skrivare återger färger på helt olika sätt. Det kan hända att rött ser rosa ut på en annan enhet och nästan orange när det skrivs ut. Färghantering utjämnar dessa skillnader så att alla i slutändan har samma ”färgmål”.
Varifrån kommer skillnaderna i färgåtergivningen?
Färgerna ser ofta olika ut på olika enheter eftersom tekniken bakom bilderna fungerar på olika sätt:
1. Färgsystem och färgspektrum
Skärmar och smarttelefonskärmar återger färger med hjälp av ljus genom att blanda rött, grönt och blått (RGB). Digitala skrivare blandar färger med bläck i cyan, magenta, gult och svart (CMYK). Fotoprinter har ofta ytterligare färgpatroner, till exempel grönt, orange, rött eller violett. Detta gör att de kan återge ett större färgomfång (gamut). Trots detta räcker det ofta inte för att återge de särskilt ljusa, lysande nyanserna från en smarttelefonskärm på papper.
2. Belysning och material
På skärmar ser man färger genom ljus som träffar ögat direkt. När det gäller trycksaker reflekteras ljuset först av papperet. Ljusstyrka, kontrast, papperets glans eller belysningen i rummet påverkar hur färgerna uppfattas.
Detta gäller framför allt för smartphones, som nästan alltid har en inställning för ”livfulla” färger. Men även två identiska datorskärmar avsedda för proffs kan återge samma nyans på väldigt olika sätt om de inte är kalibrerade.
3. Kalibrering och färgprofiler
Utan en exakt beskrivning av hur en enhet återger färger kan programvaran inte göra tillräckligt exakta beräkningar vid färgkonverteringen. Detta leder i sin tur till avvikelser mellan skärmen, mobila enheter och utskriftsresultatet. När man skapar en ICC-profil fungerar den som en slags instruktion för enheten om hur färgen ska omvandlas i en definierad miljö.
Färghantering i enkla steg
Färghantering kräver alltid en definierad miljö. Detta omfattar till exempel skärmen, belysningen, RIP-programvaran, digitalskrivaren, bläcket och utskriftsmaterialet. Om en eller flera faktorer ändras måste man skapa nya profiler. Detta gör man genom att följa följande steg:
- Kalibrering: Man ställer in en enhet så att den närmar sig en standard (t.ex. skärmens ljusstyrka, vitpunkt).
-
- Profilering: Man mäter hur en enhet faktiskt återger färger och sparar dessa mätvärden i en färgprofil. Denna sparas i programvaran, till exempel i designprogrammet eller i RIP:en.
- Kontroll: Man gör ett provtryck eller en exakt simulering på skärmen (soft proof) för att kontrollera hur slutprodukten kommer att se ut.
Enheternas egenskaper kan förändras med tiden. Skärmar kan till exempel bli mörkare, eller så kan munstyckena i en digitalskrivare sätta sig igen. Därför måste man upprepa processen med några veckors mellanrum om man vill uppnå särskilt bra resultat.
Det här behövs för färghantering
För färghantering krävs minst en mätapparat, programvara för profilering och hantering samt en RIP-programvara. Dessa tre fungerar tillsammans för att färgerna ska se så lika ut som möjligt på skärmen, på provtrycket och i det tryckta resultatet.
Mätinstrument
För färgmätning använder man vanligtvis en spektralfotometer, t.ex. från Barbieri, eller en kolorimeter, t.ex. från Datacolor. Med dessa mäter man exakt vilka färger ett tryck på papper eller en skärm verkligen har. För detta skriver man ut en testform eller visar testbilder på skärmen. Dessa mätningar utgör grunden för att man senare ska kunna skapa en korrekt färgprofil.
Programvara för profilering och hantering
Dessa program beräknar en så kallad ICC-profil utifrån mätvärdena. En ICC-profil beskriver exakt hur en enhet visar eller skriver ut färger. Programvaran hjälper också till att fastställa hur färger ska hanteras vid konvertering från ett färgrym till ett annat, vilket kallas rendering-intent. RIP-tillverkare som Caldera, Colorgate, Ergosoft, Onyx eller SAI bygger ofta in sådana lösningar i sina program eller erbjuder modulära tillägg.
RIP-programvara
RIP står för Raster Image Processor. Denna förbereder en fil för utskrift. För detta omvandlar den färgerna från RGB till CMYK. Därefter skapar den rasterbilden, det vill säga bestämmer var bläckdropparna ska placeras. Vid detta beaktar den skrivarens egenskaper, såsom antalet färgpatroner eller upplösningen. Utskriftsresultatet kan variera något beroende på vilken RIP som används.
Certifieringar, standarder och färghantering
Certifieringar är kvalitetsmärken som visar att ett digitaltryckeri arbetar enligt fastställda regler och levererar tillförlitlig kvalitet. För att erhålla en certifiering måste ett digitaltryckeri dokumentera att det vidtar vissa åtgärder: mäta och kalibrera utrustningen, skapa ICC-profiler, skriva ut provtryck och registrera mätresultaten.
För att uppnå en certifiering som ISO 9001 (kvalitetsledning) är färghantering alltså oumbärlig i ett tryckeri. Utan den går det nämligen inte att på ett tillförlitligt sätt uppnå de krävda färgmålen.
Vilka färgmål som ska uppnås beror på vilken standard ett tryckeri vill följa, t.ex. ProcessStandard Digitaldruck (PSD).
Fördelarna med färghantering i verksamheten
Färghantering hjälper till att undvika fel vid utskrift. Om färgerna alltid förblir desamma behöver man inte göra omtryck så ofta, vilket innebär mindre slöseri med material och tid. Företaget framstår som professionellt och kunderna är nöjda. Om det mot förmodan skulle uppstå ett reklamationsärende går det snabbt att hitta orsaken till felet. Eller så kan företaget visa att avvikelsen fortfarande ligger inom de gränser som standarden kräver.
En väl utformad färghantering gör dessutom arbetsflödena snabbare och mer förutsägbara. Detta innebär att övertid förekommer mindre ofta och att medarbetarna slipper offra sin fritid.
Kort sagt innebär en bra färghantering alltså färre fel, bättre kvalitet och nöjdare kunder och medarbetare.
