3 sätt att fatta smartare beslut om robotteknik på produktionsgolvet

Mark Boyt, chefsanalytiker för produktionsflödesprogramvara vid Keypoint Intelligence, förklarar att robotteknik inte längre är förbehållen endast storskalig tillverkning; den är oumbärlig för moderna produktionsanläggningar. Genom att åtgärda flaskhalsar, stabilisera arbetsintensiva uppgifter och förbättra genomströmningen säkerställer robottekniken ett jämnt arbetsflöde. Framgången beror på strategiska investeringar och på att integrera automatisering för att samordna systemen, snarare än att bara öka maskinernas hastighet.

Robotteknik har länge väckt intresse på produktionsgolvet, men också tveksamhet. Den förknippas ofta med storskalig tillverkning, höga investeringskostnader och en komplexitet som känns långt ifrån den dagliga tryckverksamheten. För många har det varit något att följa snarare än något att agera på.

Den uppfattningen börjar nu förändras. Inte för att tekniken i sig är ny, utan snarare för att klyftan mellan vad utrustningen kan åstadkomma och vad verksamheten konsekvent kan leverera har blivit svårare att bortse från. I takt med att produktionsmiljöerna blir allt mer krävande handlar frågan inte längre om huruvida robottekniken i teorin passar in, utan om de befintliga arbetsflödena kan hålla jämna steg utan den.

Robottekniken ger oftast störst nytta när den minskar flaskhalsar mellan olika steg, stabiliserar arbetsintensiva uppgifter och håller arbetet i rörelse längs produktionslinjen. Dess inverkan märks tydligast inom områden där manuella processer begränsar genomströmningen, eftersom de är svåra att hålla i en jämn takt och mer utsatta för mänskliga fel.

På många avdelningar handlar det inte om vad utrustningen kan göra, utan om hur jämnt den presterar. Utrustningen är snabbare, mer precis och mer flexibel än någonsin tidigare. Ändå är det fortfarande svårt att upprätthålla en jämn prestanda under ett helt skift, särskilt när arbetsuppgifterna blir mer varierade och överlämningarna mer frekventa. Problemet tenderar att uppstå i övergångarna mellan processerna, där arbetet saktar ner, justeringarna hopar sig och produktionen inte når upp till den nivå som verksamheten borde kunna leverera.

När tillväxt fortfarande är målet är vägen framåt inte lika enkel. Att utöka kapaciteten utan att ta itu med de underliggande begränsningarna medför risker. Att skjuta upp investeringar kan begränsa konkurrenskraften. Och detta gör följande fråga mer relevant: Var leder ytterligare investeringar till bättre resultat, och var medför de bara ökad komplexitet utan att lösa det grundläggande problemet?

Det är här robottekniken förtjänar att granskas närmare. Inte som en fristående funktion, utan som en del av hur hela produktionslinjen fungerar. Värdet ligger inte så mycket i vad en robot kan göra på egen hand, utan snarare i hur den bidrar till ett smidigare och mer enhetligt arbetsflöde i hela verksamheten.

Vad är det egentligen som går sönder på produktionsgolvet?

Automatisering är redan en del av de flesta produktionsanläggningar. Den verkliga frågan är hur väl dessa system samverkar.

När ny utrustning och nya verktyg för arbetsflöden införs läggs de ofta till i processer som inte från början utformats för att fungera som ett enhetligt system. Varje tillägg förbättrar en specifik uppgift, men samordningen över hela produktionslinjen blir svårare att upprätthålla.

Arbetet fortskrider inte alltid i samma takt. Små avbrott börjar uppstå mellan olika steg, och de visar sig sällan som större fel. Istället ackumuleras de under dagen. Material väntar på att lastas, arbetsuppgifter avbryts mellan olika steg och färdigt arbete staplas upp innan nästa steg är klart. Med tiden begränsar dessa förseningar genomströmningen mer än hastigheten på någon enskild maskin.

Med tiden begränsar dessa fördröjningar genomströmningen i högre grad än hastigheten hos en enskild maskin, och det är just där en målinriktad automatisering börjar ge störst effekt.

4 skäl till varför robotteknik passar in i produktionen

Robottekniken kommer in i bilden just där det flödet börjar brytas ned.

Stabilitet: Fysiskt krävande arbetsuppgifter, såsom att lasta material, flytta arbetsstycken mellan olika steg eller hantera färdiga produkter, är svåra att bemanna på ett konsekvent sätt. När dessa arbetsuppgifter är underbemannade blir produktionen ojämn, och det blir svårare att upprätthålla produktionsvolymen under ett helt skift. Att stabilisera dessa steg har ofta större inverkan på den totala prestandan än att öka presshastigheten.

Genomströmning: En annan begränsning som snabbt blir uppenbar. Även i höghastighetsmiljöer är tryckpressen inte alltid den begränsande faktorn. Arbetet saktar ofta ner mellan olika uppdrag, där manuell hantering, förberedelse eller omplacering avbryter flödet. Med tiden minskar dessa pauser den effektiva kapaciteten och begränsar den totala produktiviteten. Att hålla arbetet i rörelse mellan olika steg blir lika viktigt som hur snabbt det kan tryckas.

Kvalitet: Problem tenderar att uppstå på mindre uppenbara ställen. Många har sitt ursprung i repetitiva hanteringssteg, där små avvikelser påverkar inriktning, placering eller underlagets skick. Dessa variationer kan verka obetydliga var för sig, men de ackumuleras till omarbetning, spill och missnöjda kunder. Genom att skapa enhetlighet vid dessa kontaktpunkter minskar variationerna i produktionen och kostnaderna för korrigeringar sänks.

Flexibilitet: Detta är en ständig utmaning. Produktionsmiljöer förlitar sig alltmer på korta serier och varierande arbetsbelastningar, där format och uppdragskrav skiftar under dagen. Denna variation kan bromsa produktionen och leda till fel, särskilt när processerna i hög grad är beroende av manuella justeringar. Förmågan att anpassa sig utan att störa arbetsflödet blir en avgörande faktor för att upprätthålla effektiviteten.

Inom vart och ett av dessa områden handlar det inte så mycket om att införa automatisering som om att undanröja de punkter där arbetet fastnar. När dessa hinder har åtgärdats får resten av verksamheten utrymme att prestera närmare sin fulla potential.

Keypoint Intelligence – En synvinkel

Robotikens roll inom produktionsutskrifter blir allt tydligare.

Möjligheten ligger inte i att införa automatisering för automatiseringens egen skull, utan i att förbättra hur produktionsanläggningen fungerar som ett sammanlänkat system. Robottekniken ger störst effekt när den används för att minska variationerna mellan olika steg, stabilisera kritiska moment och främja ett mer jämnt arbetsflöde från början till slut.

Detta kräver ett mer disciplinerat tillvägagångssätt när det gäller investeringar. Besluten måste baseras på var det finns flaskhalsar i verksamheten, hur dessa flaskhalsar påverkar prestandan och om automatisering löser problemet eller bara flyttar det någon annanstans. System som integreras smidigt och stöder befintliga arbetsflöden tenderar att ge bättre resultat än de som fungerar isolerat.

För leverantörer av trycktjänster (PSP:er) innebär detta att man i mindre utsträckning ska fokusera på enskilda funktioner och i större utsträckning på hur hela produktionslinjen fungerar under verkliga förhållanden. För OEM-tillverkare innebär detta högre förväntningar när det gäller integration, tillförlitlighet och förmågan att visa på mätbara resultat inom komplexa produktionsmiljöer.

Tillväxt är fortfarande möjlig, men den är i allt högre grad beroende av hur väl verksamheten är organiserad och hur effektivt tekniken tillämpas inom den strukturen. Robottekniken spelar en roll i detta sammanhang, men dess verkliga värde avgörs av hur väl den förbättrar arbetsflödet på produktionsgolvet.

Om författaren

Mark Boyt, chefsanalytiker för programvara för produktionsflöden vid Keypoint Intelligence

Mark Boyt är chefsanalytiker på Keypoint Intelligence, med fokus på programvara för produktionsarbetsflöden och robotteknik. Han har omfattande erfarenhet inom mjukvarumarknadsföring, affärsutveckling och automatisering, bland annat från ledande befattningar på Xerox där han bidrog till att driva den globala mjukvarustrategin och initiativ för digital omställning. På Keypoint Intelligence arbetar han tillsammans med kunderna för att förstå den tekniska utvecklingen och omsätta den i praktiska arbetsflödes- och automatiseringsstrategier som förbättrar effektiviteten och företagets övergripande resultat.