Sam Taylor, grundare av The Good Factory, diskuterar de förändringar som tryckerier kan förvänta sig i takt med att leveranskedjorna för textil utvecklas.

Det råder ingen tvekan om att de senaste årens händelser har satt leveranskedjorna under stor press. Decenniet efter 2010 hade invaggat oss i en falsk känsla av säkerhet kring vår förmåga att producera mer på kortare tid och till lägre kostnader. Det var en period av högkonjunktur. Efter finanskrisen 2008 var produktivitet det ord som bestämde vår riktning. Och även om många hävdade att effektivitet efter covid-19 skulle avgöra hur vi skulle få ut det bästa av våra leveranskedjor, så befinner sig våra leveranskedjor tre år efter den första nedstängningen fortfarande i ett prekärt läge, även om vi ibland kan ha några smidiga månader. En del av vårt problem med att förstå komplexiteten i de globala krafter som påverkar våra leveranskedjor beror delvis på att så många av oss aldrig har upplevt så många kriser samtidigt: klimatförändringar, en levnadskostnadskris, krig med ett av de viktigaste energiproducerande länderna, politisk polarisering osv.

I inledningen till World Economic Forums Global Risks Report står det: ”När 2023 inleds står världen inför en rad risker som känns både helt nya och kusligt bekanta. När vi står på gränsen till en era med låg tillväxt och lågt samarbete riskerar tuffare avvägningar att urholka klimatåtgärderna, den mänskliga utvecklingen och den framtida motståndskraften.” I rapporten Global Risks 2023 (som tagits fram i samarbete med Zurich Insurance Group) rankas de 10 största globala riskerna efter hur allvarliga konsekvenserna blir under de kommande 2 och 10 åren.

Eftersom textilindustrin är så globalt sammankopplad kommer det som påverkar en att påverka många. Detta gäller särskilt med tanke på den nya lagstiftning som kommer från EU och de amerikanska delstaterna som inför egen lagstiftning för att minska miljö- och hälsoeffekterna av klimatförändringarna och den ökade kemikalieproduktionen. Även om det på kort sikt är osannolikt att få hela industrin att sjunga från samma psalmbok, är en mindre, mer slimmad och mer specialiserad produktion en enklare kortsiktig lösning.

Även om det har talats om near-shoring som en trend som aldrig kommer att förverkligas sedan vi började med offshoring, kommer storskalig ofrivillig migration sannolikt att vara den katalysator som får den trenden att förverkligas. Särskilt med tanke på att stora textilproducerande länder som Bangladesh, Pakistan och Indien ligger i framkant när det gäller klimatförändringskatastrofen. Även om det är lätt att titta på den politiska retorik som kommer från det globala nord och tro att detta påverkar oss genom ökningen av flyktingar, är det som inte nämns den troliga kompetensflykten i våra leveranskedjor. Förutom en prisökning på grund av högre löner i länder som är mindre benägna att påverkas av extrema väderhändelser. Behovet av att arbeta för motståndskraftiga och rättvist avlönade leverantörskedjor har aldrig varit viktigare än nu.

Självklart är det helt omöjligt att bara flytta produktionen från en sida av världen till en annan, men vi kommer att behöva lära oss en helt ny uppsättning färdigheter för att begränsa den finansiella risken. Vi måste nu på allvar börja förstå Scope 3-utsläppen och hur vi ska minska dem. Jag vet att jag talar för många asiatiska leverantörer när jag säger att om man helt enkelt begär att en leverantör ska minska sina utsläpp med X procent utan att ta hänsyn till hur det påverkar deras tillväxtplaner och utan att ge mer ekonomiskt stöd, så kommer målet att misslyckas innan det ens har börjat. Eftersom energi är en viktig drivkraft för utsläpp under hela textilproduktionsprocessen har det aldrig tidigare varit så viktigt att förstå landspecifik infrastruktur och politisk vilja som nu. Tyvärr handlar det inte bara om att byta till en bränslekälla med låga koldioxidutsläpp, utan också om att förstå utvinning, omvandling och bearbetning av bränslekällan.

I november 2022 varnade Världsbanken för att Indien skulle kunna bli en av de första platserna i världen där temperaturen vid våtkulan skulle kunna stiga över gränsen för mänsklig överlevnad. Inte den enda, men den första. Det gör att vi behöver våra andra nya färdigheter, nämligen väderlekskunskap. För att kunna prognostisera vår produktion från den nuvarande just-in-time-strategin till att faktiskt ha den när den behövs, även om den kommer tre månader för tidigt. Inte bara vår förmåga att planera kommer att sättas på prov, utan hela vår finansiella struktur kommer att behöva omformas. Det är inte hållbart att bara betala en minimilön per månad när det kommer att finnas månader per år då det är för varmt för att arbeta. Teknik och smart tillverkning kommer att vara det som hjälper fabrikerna att producera mer med begränsade tidsresurser, samtidigt som vi får ut mer av det vi producerar. Företag som tidigare har fokuserat på att sälja mer konkreta produkter kommer att behöva byta till tjänsteprodukter för att kompensera för bristen. International Energy Agency har lyft fram ”ökad materialeffektivitet” som en lika viktig del av lösningen för att minska koldioxidutsläppen som att använda förnybara resurser.

Även om det är lätt att prioritera de omedelbara riskerna framför de långsiktiga, särskilt när vi bor i områden som ännu inte ser effekterna av klimatförändringarna, kommer vi att förlora vår förmåga att stabilisera våra planetära system om vi tar för lång tid på oss att sätta klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald högst upp på vår agenda. Hur vi hanterar detta inom textila leveranskedjor är att börja lära känna våra leverantörer riktigt väl. Och din leverantörs leverantör. Om vi hamnar i den era av lågt samarbete som WEF förutspår så hindrar vi vår förmåga att uppnå en beboelig planet. Det måste finnas en överenskommelse om gemensamma mål och en överenskommen väg från alla intressenter. Kanske är det dags att ta till sig det råd som American Marketing Association gav 2019; det är tillrådligt att dina kunder och dina leverantörer har platser i din styrelse.

För mer information om The Good Factory besök här: https://www.thegoodfactory.co.uk/.