Vad är kopplingen mellan tryckeribranschen och målen för hållbar utveckling (SDG)?

Regina Wilhelm, Sustainability and Environmental Management lead på Brother At Your Side, understryker vikten av att tryckerier följer FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Låt oss tala om hållbarhet – men varför?

Hållbarhet är ett så kallat modeord i vår tid: alla pratar om det – men vet alla exakt vad det är? Begreppet hållbarhet har ingen officiell definition, vilket kan vara en anledning till att det används inflationärt i dessa dagar. Trots det är det värt att utforska begreppet. Hållbarhetsbegreppet utforskar förhållandet mellan ekonomisk utveckling, miljökvalitet och social rättvisa.

Detta begrepp har utvecklats sedan 1972 då det internationella samfundet för första gången undersökte sambandet mellan livskvalitet och miljökvalitet vid FN:s konferens om den mänskliga miljön i Stockholm. År 1987 diskuterades begreppet ”hållbar utveckling”, som definieras som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”(Brundtland G.H., 1987). Från och med då lades fokus på balansen mellan människors ekonomiska och sociala behov i samband med den naturliga miljöns regenerativa kapacitet.

Ett ärligt, men kanske drastiskt påstående är: de flesta av våra nuvarande ekonomiska metoder har ganska förödande konsekvenser för livets naturliga grundvalar. Med detta menas också att våra nuvarande livsstilar undergräver kommande generationers välstånd. Allt i strid med de ovan nämnda målen för en hållbar utveckling. Några exempel på denna utveckling är den storskaliga avskogningen, överfiskningen av haven och förlusten av bördig åkermark, som alla visar att vi är långt ifrån en balans mellan de tre elementen människors sociala och ekonomiska behov och miljöns förnyelseförmåga. Detta är ännu värre med tanke på att enbart följdkostnaderna för klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald kan uppgå till omkring en fjärdedel av världens bruttonationalprodukt år 2050(Umwelt Bundesamt, 2023).

Denna obalans blir ännu tydligare när man tittar på begreppet ”Earth Overshoot Day” som fastställs för varje år av tankesmedjan Global Footprint Network. Earth Overshoot Day markerar det datum då mänskligheten har förbrukat ”naturens budget” för året1. Mänsklighetens ekologiska fotavtryck och jordens biokapacitet har avvikit så pass mycket från varandra att vår planets resurser nu bara räcker till slutet av juli. Det innebär att mänskligheten tömmer naturens förnybara resurser på drygt ett halvår, vilket ger oss ett ekologiskt underskott under resten av året. Följaktligen kräver den mänskliga livsstilen naturresurser från 1,75 världar i stället för den tillgängliga.

Följaktligen bör det stå klart att en ”business as usual”-strategi, där de industrialiserade länderna behåller sina resursintensiva ekonomier och utvecklings- och tillväxtländerna antar dessa ekonomier, inte är en framkomlig väg. Därför behövs en övergång till hållbarhet som agerar inom ekologiska skyddsvallar och bevarar naturkapitalet. Hållbara metoder bör på ett positivt sätt kombinera ekologi och ekonomi och därigenom öka den sociala välfärden. Det övergripande målet är en ekonomi som är i harmoni med de sociala och miljömässiga faktorerna.

Det är förståeligt att detta kan låta alltför altruistiskt för näringslivet, MEN: bakom allt detta ligger inte bara viljan att göra något gott, utan snarare att säkerställa sin egen fortsatta existens – och ansträngningar för konkreta ekonomiska intressen, som att säkerställa livskvaliteten och därmed platsen, eller helt enkelt kundernas gunst. Följaktligen innebär detta också att miljöskydd och ekonomisk utveckling inte är motsatser, utan ömsesidigt beroende av varandra. Därför bör vi agera enligt mottot ”betala nu, dra nytta senare” eller ”planera för morgondagen, så att du fortfarande existerar i övermorgon”. Resonemanget bakom allt detta är att det kommer att bli extremt svårt och/eller dyrt att uppfylla ökade hållbarhetskrav från regeringar, kunder eller andra intressenter om man börjar sent. Naturligtvis har det övergripande ”att leva på marginalen” uppstått ur vårt kapitalistiska system – som är felaktigt men det bästa system vi har till hands.

Ett exempel inom näringslivet på hur företag kan göra det bättre genom att engagera sig i äkta hållbarhetsarbete är friluftsmärket Patagonia. Även om det är ett vinstdrivande företag är det engagerat i miljöskydd, t.ex. genom sin Earth Tax, som innebär att företaget ger bort 1% av sina intäkter till ekologiska projekt redan sedan 1985; sin nyligen skapade Home Planet Fund som ska fungera som Patagonias ”aktivistiska arm”; sin satsning på återvunna fibrer och ekologisk bomull som en av de första i branschen sedan mitten av nittiotalet – idag återvinns 85% av Patagonias syntetiska fibrer och därmed säger företaget att ingen ny fossil olja kommer att användas i deras produkter fram till 2025. För att förlänga livscykeln för sina produkter har Patagonia etablerat den största reparationstjänsten i Nordamerika och öppnat ytterligare en i Amsterdam. Med samma resonemang engagerar sig varumärket i återköp och försäljning av sina produkter på en secondhand-plattform.

Medan andra företag lovar klimatneutralitet genom CO2-kompensation med hjälp av skogsplanteringsprojekt, strävar Patagonia efter att minska utsläppen inom sin egen affärsverksamhet. I detta avseende lägger Patagonia fokus på sin materialproduktion som står för mer än 87% av sina utsläpp av växthusgaser (GHG).

En annan viktig aspekt på vägen mot ökad hållbarhet är transparens. Patagonia har ett transparent och ärligt förhållningssätt: företaget planerade tidigare att nå klimatneutralitet 2025 men tvingades skjuta upp detta mål till 2040. Även om detta kan betraktas som ett steg tillbaka, kan deras agerande backas upp av en verklig ansträngning enligt ovan samt transparenta reaktioner genom att erkänna att de med sitt först uppsatta mål siktade för högt i början.

Efter att ha läst detta kan man undra hur det går ekonomiskt för företaget. Företaget har en omsättning på 1,5 miljarder US-dollar och sysselsätter cirka 3.300 personer. Medan andra friluftsföretag snubblar eller växer mycket långsammare verkar Patagonia vara immunt mot ekonomiska kriser. Patagonia är ett miljömedvetet varumärke för ytterkläder, inte bara för sin användning av återvunna tyger utan också på grund av de olika program som företaget har genomfört för att minska sin miljöpåverkan.

Som affärsenhet gör Patagonia därför en verklig insats och kombinerar sitt engagemang med kärnverksamheten i stället för att köpa ut sig själv genom t.ex. skogsplanteringsprojekt. Marknaden visar att de har rätt: Patagonia är ett av de starkaste varumärkena inom outdoor idag och har varit det under en längre tid. Det är ett annorlunda, ansvarsfullt sätt att föregå med gott exempel för att företag ska bli medvetna om sitt ansvar i ett kapitalistiskt system.

Efter att ha satt scenen med en framgångsrik hållbarhetshistoria, låt oss gå vidare till tryckeribranschen och ett viktigt ramverk för hållbarhet, Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling.

Målen för hållbar utveckling – en kompass för hållbara åtgärder inom tryckeribranschen?

Ett sätt att göra sin verksamhet mer hållbar är att ta hänsyn till de globala målen för hållbar utveckling (SDG). År 2015 beslutade det internationella samfundet om Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling (SDG) – som är en plan för människor, planet och välstånd fram till 2030, samt en symbol för de mål som människor runt om i världen har för en bättre framtid. Generellt kan de 17 målen beskrivas som en uppmaning till alla länder – utvecklade länder och utvecklingsländer – att agera i ett globalt partnerskap. De erkänner att avskaffandet av fattigdom och andra umbäranden måste gå hand i hand med strategier som förbättrar hälsa och utbildning, minskar ojämlikhet och stimulerar ekonomisk tillväxt – allt detta samtidigt som klimatförändringarna bekämpas och vi arbetar för att bevara våra hav och skogar. Principen bakom denna agenda med sammanlänkade mål bygger på insikten att verklig hållbarhet endast kan uppnås när ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor behandlas som lika viktiga och när alla viktiga aktörer, dvs. regeringar, civilsamhället, näringslivet och allmänheten, är representerade i denna process.

Låt oss nu zooma in på hur de globala målen kan kopplas till tryckeribranschen. För att göra detta kommer den här bloggen att koncentrera sig på SDG 12 om ansvarsfull konsumtion och produktion och dess delmål, eftersom detta SDG är ett av de mest avgörande SDG för näringslivet. Det är allmänt erkänt att grundläggande förändringar i hur samhällen producerar och konsumerar är centrala för att uppnå en global hållbar utveckling.

SDG 12: Ansvarsfull konsumtion och produktion

Frågan om ansvarsfull konsumtion och produktion har fått en allt större betydelse i vår vardag. I dagens globaliserade värld köper människor olika konsumtionsvaror som helt eller delvis har producerats i olika länder i världen. Förutom betydelsen av ekonomisk utveckling och välstånd tillgodoser konsumtionen av olika konsumtionsvaror människors behov av mat, bostäder, rörlighet och underhållning och gör det möjligt för oss att leva ett individuellt liv. Konsumtion och produktion har alltså gjort det möjligt för samhällen och ekonomier att blomstra. Våra rådande konsumtions- och produktionsmönster innebär dock en enorm användning av energi och naturresurser och har faktiska långsiktiga effekter på människor och miljö. Resurseffektivitet och hållbarhet bör därför vara normgivande för såväl den ekonomiska produktionssidan som för konsumenternas livsstil. För att göra våra produktions- och konsumtionsmönster mer ansvarsfulla måste vi tänka i livscykelperspektiv. Produkterna måste betraktas från ”vaggan till graven”, vilket innebär att ansvaret för varje fas i produktens livscykel, t.ex. resursutvinning, produktion, distribution, användning, avfallshantering och återanvändning, måste beaktas (bättre).

SDG 12 består av ytterligare 11 delmål och 13 indikatorer som främst har utvecklats för den nationella regeringen, men som också kan tillämpas på affärspraxis. I tabellen nedan listas delmål och indikatorer som också kan tillämpas inom ramen för tryckeribranschen.

Tabell 1: SDG 12: Utvalda delmål och indikatorer

Källa: SDG Tracker () SDG Tracker (https://sdg-tracker.org/sustainable-consumption-production)

Ett av delmålen är särskilt lämpligt för tryckeribranschen och låt oss därför zooma in på delmål 12.4 om ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall. Mot denna bakgrund måste det konstateras att vissa traditionella tryckmetoder använder starka kemikalier, som blekmedel och formaldehyd, som kan vara skadliga för miljön och för dem som arbetar med dem. Med tanke på de globala vattenutmaningarna, framför allt vattenbrist och föroreningar, kan tryckeriverksamheten anses ha en potentiellt betydande inverkan på den globala vattentillgången och vattenkvaliteten. Särskilt traditionella tryckmetoder har en enorm vattenanvändning och höga utsläpp av avloppsvatten i tryckprocessen. Kemikalier i avloppsvattnet kan påverka det lokala ekosystemet eller de människor som använder vattnet för att fiska, tvätta sig eller till och med dricka. I det här sammanhanget är det också värt att nämna att textil- och konfektionsindustrin står för cirka 20 procent av den globala industriella vattenförbrukningen, och det är också dit tryckeribranschen är kopplad.

I detta avseende kan kopplingen till ytterligare SDG:er kort nämnas, nämligen till SDG 6 om vatten och sanitet och delvis till SDG 14 om livet under vattenytan. Denna koppling kan särskilt betonas eftersom vissa traditionella textiltrycksmetoder ofta innebär användning av kemikalier som kan vara skadliga för vattenkvaliteten och det marina livet när de kommer ut i vattenförsörjningen. En mer detaljerad översikt över delmål och indikatorer för dessa två mål finns här och här. Eftersom dessa starka kemikalier kan nå floder eller andra vattenkällor om de inte tas om hand på rätt sätt, kan de även skada växter och djur och potentiellt komma in i livsmedelskedjan samt skada operatören om de inte hanteras varsamt. Med detta sagt kan dessa effekter också relateras till SDG 3 om god hälsa och välbefinnande.

I jämförelse med sådana potentiella effekter av tryckeriverksamheten på miljön är digitalt textiltryck en mer hållbar tryckmetod. Till skillnad från traditionella tryckmetoder kräver digitalt textiltryck inte stora mängder vatten för att t.ex. rengöra skärmar och annan utrustning. Dessutom använder digitalt textiltryck vattenbaserat bläck som är fritt från skadliga kemikalier, vilket gör det till ett säkrare och mer miljövänligt alternativ. När fokus läggs på kemikalier och avfall enligt delmål 12.4 är digitalt textiltryck därför ett mer hållbart alternativ jämfört med traditionella tryckmetoder. Genom att använda mer hållbara tryckmetoder kan tryckeribranschen bidra till SDG 12 och samtidigt hjälpa till att minska textilindustrins miljöpåverkan.

Det är viktigt att erkänna att det finns en annan syn på SDG:erna och deras koppling till den privata sektorn i allmänhet. Ramverket för SDG:erna har övervägts noga av världssamfundet och står för aktuella och viktiga frågor. Med andra ord har dessa 17 mål valts ut av förnuft. Detta leder oss till ett faktum som ibland glöms bort: förutom företagens påverkan på miljön kan miljön också påverka företagen. Detta är det så kallade inifrån-ut- och utifrån-in-förhållandet. I takt med klimatförändringarna förväntas miljöpåverkan bli mer omfattande, och företagen kommer att behöva anpassa sig och bli motståndskraftiga mot miljörisker.

Låt oss i detta sammanhang utforska ämnet vatten lite närmare. Man kan fråga sig vad som gäller för näringslivet när det gäller den egna relationen till vatten, t.ex. vattenförbrukning och föroreningar. Svaret är att det finns vattenrelaterade risker som kan påverka näringslivet – t.ex. vattenbrist och ett eventuellt tröskelvärde för vattenanvändning samt ökad sannolikhet för översvämningar till följd av klimatförändringar. Det är uppenbart att dessa risker kan anses ha stor inverkan på bland annat industriproduktionen. Med hjälp av detta exempel vill vi visa att miljöskydd och ekonomiska intressen inte nödvändigtvis är motpoler. Snarare är det så att ett miljömedvetet beteende stödjer de miljösammanhang i vilka den egna fortsatta existensen kommer att säkerställas. Ett sätt att hitta en kompass för sådana åtgärder är Agenda 2030 och dess SDG:er. De globala målen för hållbar utveckling är alltså inte bara en uppmaning till handling, utan också ett instrument för åtgärder i riktning mot ökad hållbarhet som näringslivet trots allt kommer att dra nytta av.