Laurel Brunner diskuterar hållbarheten i digitalt textiltryck och de allvarliga konsekvenser som uppstår efter produktionen.
Digitaltryck av textilier är något som det pratas mycket om nuförtiden. Både teknikutvecklare och tjänsteleverantörer letar efter nästa ”killer app” för digitala trycksystem. Hållbarheten hos dessa lösningar framhålls eftersom de undergräver och i princip omintetgör traditionella produktionssystem för tryckta textilier, som har en stor miljöpåverkan. Men den kanske allvarligaste påverkan sker efter produktionen, när textilierna kastas bort antingen för återvinning via välgörenhetsbutiker eller helt enkelt som avfall. Bara i Europeiska unionen (EU) bränns eller deponeras 4,3 miljoner ton textilavfall varje år. Trots att hundratusentals ton nya textilier kommer ut på marknaden varje månad är det nästan inget av det som bidrar till en cirkulär ekonomi.
En del av problemet är mångfalden av textilfibrer och svårigheten att få dem i form för återanvändning som råmaterial. I Sverige pågår ett forskningsprojekt för att testa ett nytt tillvägagångssätt för automatiserad textilsortering. Utvärderingen av en ny teknik kommer att se hur igenkännings- och sorteringsutrustning som använder NIR-teknik (near-infrared) klarar sig. Tekniken har redan testats i en driftsfas och nu pågår ett pilotprojekt. Över åttio kemiska analyser har gjorts för att identifiera fiberinnehållet i olika textilier. Testerna kontrollerade även förekomsten av farliga kemikalier.
Projektet heter SIPTex och har startats av UVL Svenska Miljöinstitutet med finansiering från Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet som finansierar projektet. Vinnova arbetar under ledning av Näringsdepartementet, som är den lokala kontakten för EU:s ramprogram för forskning och utveckling.
SIPTex har ytterligare stöd från ett antal aktörer i leverantörskedjan för textilproduktion, däribland detaljhandlare som H&M, Kapp Ahl och IKEA samt organisationer som Boer Group. Boer är specialiserade på att samla in och sortera textilier, begagnade kläder och skor för återanvändning, och tillhandahåller testmaterial till pilotanläggningen samt ytterligare stöd för utvärderingsprocesserna.
Grundtanken med SIPTex är att hitta ett sätt att matcha kunder som H&M:s kvalitetskrav med en effektiv sorteringsmetod. Om projektet faller väl ut kommer textilierna att kunna sorteras efter färg och fiberinnehåll. Fibrerna ska sedan kunna återanvändas som råmaterial till nya textilier. Det breda stödet för SIPTex tyder på att företag och organisationer med intresse för textilproduktion och återvinning kommer att utveckla nya modeller för leverans och återvinning, vilket mycket väl kan skapa möjligheter för digitaltryck. Utvecklare som är intresserade av hållbarheten hos tryckta textilier bör engagera sig.
Källinformation: Den här artikeln har tagits fram av Verdigris Project, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Denna veckovisa kommentar hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, EFI, Fespa, Fujifilm, HP, Kodak, Miraclon, Ricoh, Spindrift, Splash PR, Unity Publishing och Xeikon.
Upptäck de senaste innovationerna inom textiltryck på Global Print Expo 2021, Europas ledande utställning för screentryck och digitalt storformatstryck, textiltryck och skyltning. Upptäck de senaste produkterna, nätverka med likasinnade och utforska nya affärsmöjligheter.