
Nessan Cleary berättar hur etikettryck i korta upplagor erbjuder möjligheter för storformatsföretag och hur man avgör vilka pressar som är bäst lämpade för dina behov.
Vi har sett ett växande antal etikettskrivare på de senaste FESPA-mässorna, vilket delvis beror på att många storformatsleverantörer också tillverkar etikettpressar. Men det stora intresse som visas för dessa pressar tyder på att många typiska FESPA-besökare ser etikettmarknaden som ett sätt att expandera och diversifiera sin verksamhet.
Precis som med storformat finns det många olika typer av etikettpressar. Om man bortser från de analoga flexopressarna finns det ett stort antal digitala enheter, främst bläckstråleskrivare men även en del tonermaskiner. Alla dessa är lämpliga för produktetiketter, vilket innebär färggrafik av hög kvalitet, till skillnad från sekundära etiketter, som oftast är svartvita etiketter med låg upplösning för frakt.
Innan du tittar på de olika pressarna är det första du måste bestämma affärsmodellen och vilken vinkel du ska konkurrera med. Det kan vara volym, i vilket fall driftskostnader och produktivitet kommer att vara viktiga, eller det kan vara högvärdiga artiklar som vinetiketter, där substratsortimentet, bildkvaliteten och specialeffekterna kommer att ha betydelse. På samma sätt kan man sikta in sig på specifika marknader, som livsmedel och kosmetika, där vattenbaserade färger kan vara mer lämpliga än UV-färger.
Vi har redan behandlat de viktigaste frågorna att tänka på när du köper en etikettpress tidigare i år, så för den här berättelsen går vi igenom några av de tillgängliga maskinerna. Vi kan dela in själva skrivarna i olika marknadssegment. Det finns för många etikettskrivare för att lista dem alla här, så vi använder några av de vanligaste modellerna för att illustrera de olika klasserna och vilken typ av funktioner du kan förvänta dig att hitta. Den enklaste vägen in på etikettmarknaden är via relativt enkla stationära etikettskrivare som ofta riktar sig direkt till produkttillverkare som vill producera sina egna etiketter internt. De flesta av dessa skriver ut på färdigskurna etikettrullar, vilket begränsar utbudet av substrat som du kan använda.
Epsons SurePress L4733AW använder en vattenbaserad resinbläck

Epson säljer t.ex. ColorWorks-serien av bordsetikettskrivare, där C8000-serien ingår. Detta är en färgbläckstråleskrivare som använder Epsons egna PrecisionCore-skrivhuvuden med en upplösning på 600 x 1200 dpi. Den kan skriva ut med en hastighet på upp till 300 mm/sek.
AstroNova erbjuder ett antal olika klasser av etikettskrivare, bland annat bordsskrivaren T2-C, som har utformats som en kompakt enhet för höga volymer. Den har en upplösning på 1600 dpi och kan skriva ut med en hastighet på upp till 300 mm/sek. Den använder ett färgämnesbaserat bläck med CMYK-bläckuppsättning.
Afinia tillverkar L901, som enligt egen uppgift kan producera upp till 100.000 etiketter per månad. Den använder Memjet Versapass skrivhuvuden, med 1600 dpi upplösning, även med CMYK-bläck. Den tar etikettrullar som är upp till 229 mm breda och kan skriva ut med upp till 305 mm/sek.
Afinia tillverkar också den större etikettpressen X350, som är en fristående men kompakt enhet som är utformad för att passa in i en produktionslinje. Den använder Memjets nyare DuraFlex-skrivhuvuden med 1600 dpi upplösning och körs i upp till 45 mpm. Den använder vattenbaserade pigmentbläck som gör det möjligt att trycka på ett stort antal substrat, inklusive vissa flexibla förpackningar, upp till 350 mm breda.
Lätt industri
Det finns ett antal skrivare som erbjuder den typ av robusthet som du kan förvänta dig av en industrimaskin som kan köras i kontinuerliga skift varje dag, men till en mycket lägre kostnad än en högvolympress. Dessa lätta produktionspressar har vanligtvis blygsam genomströmning men är fortfarande lämpliga för mycket korta jobb och lågvolymverksamhet.
Konica Minolta har haft stor framgång med sin AccurioLabel 230, som använder torr toner i stället för bläckstråle, vilket gör att den kan hantera ett mycket brett utbud av etikettunderlag. Den är relativt långsam, med en maxhastighet på cirka 23 mpm, men ger ändå bra valuta för pengarna. Företaget säljer också en snabbare modell, AL 400, som kan producera cirka 40 mpm.
Epson tillverkar SurePress L4000-serien, som använder ett vattenbaserat hartsbläck som också uppfyller kraven för indirekt livsmedelsanvändning. Den senaste L-4733AW har fått en ny AQ T4-bläckuppsättning, som består av CMYKOG plus vitt, samt mer automatisering. Den har en hastighet på 8,2 mpm och använder skrivhuvuden från Epson för att producera en upplösning på 720 x 1440 dpi.
Hög produktion
Även om digitala etikettpressar ursprungligen är inriktade på etikettproduktion i korta upplagor, riktar sig många pressleverantörer nu direkt till marknaden för flexopressar. Detta kräver en minimihastighet på cirka 70 mpm, eller ännu hellre 100 mpm.
Dominos etikettpress N730i använder Brother-skrivhuvuden

Domino har till exempel utvecklat N610i, som skriver ut med en upplösning på 600 dpi och som i stor utsträckning har ommärkts av andra leverantörer. Dominos senaste etikettpress, N730i, använder skrivhuvuden från moderbolaget Brother. Den har en upplösning på 1200 dpi och en topphastighet på 70 mpm. Den har en utskriftsbredd på 340 mm och kan skriva ut sex färger plus vitt.
Gallus, som ägs av Heidelberg, säljer Gallus One, en inkjetpress som är byggd på chassit till flexopressen LabelMaster, vilket innebär att den kan använda alla flexokonverteringsenheterna. Den körs i upp till 70 mpm, har en upplösning på 1200 dpi och använder CMYK plus vitt men med utrymme för fler färger.
Bobst, som också säljer ett sortiment av flexopressar, har utvecklat inkjetpressen Digital Expert 340, som bygger på flexoplattformen Digital Master så att den också kan konfigureras som en hybridpress. Den har en upplösning på 1200 dpi och körs i 65 mpm, men kan uppgraderas till 100 mpm genom en licensnyckel.
Durst var ett av de första företagen att visa en etikettpress på en Fespa-mässa. Toppmodellen Tau RSCi kan trycka i 100 mpm med en upplösning på 1200 dpi. Det finns ett urval av utskriftsbredder på 330, 420 och 510 mm.
Det blir allt vanligare att trycka påsar på en smal bandpress.

Och så har vi HP, som säljer ett antal Indigo-pressar med flytande toner för både etiketter och flexibla filmförpackningar. Här ingår V12, som för närvarande är den snabbaste digitala etikettpressen med en maximal produktionshastighet på 120 mpm. HP hävdar att den kan producera upp till 130.000 löpmeter per dag med en operatör.
Slutsats
Det finns ytterligare två punkter att tänka på. Du kommer naturligtvis att behöva ett beställningssystem i frontend och ett arbetsflöde i backend. Helst ska ditt befintliga storformatssystem kunna hantera etikettering, men du kan behöva lite extra arbete för att se till att allt går smidigt. Och naturligtvis är din befintliga storformatsleverantör förmodligen ett bra ställe att börja din resa in i etikettering.
Du behöver också någon form av efterbehandling av etiketter, antingen online eller fristående, för att skapa en komplett produktionslinje för etikettering. Flera leverantörer erbjuder en allt-i-ett-efterbehandlingsenhet som innehåller ett antal olika effekter, men det är egentligen en separat historia.
I slutändan finns det alldeles för många digitala etikettpressar för att kunna nämnas i en enda artikel, vilket visar att det finns en stor efterfrågan på etikettering av korta serier, främst när varumärken vill dra nytta av versionshantering och riktade marknadsföringskampanjer.
För att ta del av det senaste innehållet som täcker ett brett spektrum av sektorer, inklusive etikettryck och digitalt, kan du registrera dig för FESPA:s kostnadsfria månatliga nyhetsbrev FESPA World som finns på engelska, spanska och tyska.