Laurel Brunner berättar om de framsteg som har gjorts inom hållbarhet i den grafiska branschen, med särskild inriktning på ISO-standarder och återvinning.

Sedan den här bloggen startade har vi publicerat över 500 artiklar om hållbarhet inom den grafiska industrin. Målet är fortfarande att öka medvetenheten om branschens miljöpåverkan och att uppmuntra alla aktörer i leveranskedjorna för tryckta medier att ta hållbarhet på allvar. Det är bara genom att engagera alla aktörer på såväl individ- som företagsnivå som man kan göra skillnad. Det verkade vara en otacksam uppgift i uppförsbacke, och det har det varit. Men tecknen ser goda ut.

Vilka framsteg har vi då gjort med det här projektet? Det kanske viktigaste riktmärket är det arbete som vi deltar i via standardiseringsorganisationer och tryckerifederationer. Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) tekniska kommitté för grafisk teknik har under många år varit mycket aktiv inom en rad olika ämnesområden, från PDF/X till processtyrning för olika tryckmetoder. Under de senaste decennierna har vi sett enorma framsteg när det gäller standarder för filhantering och färgkvalitetskontroll. Överlag är tryck- och förlagsbranschen mycket effektivare än för trettio år sedan. Till största delen har arbetet handlat om att förbättra datahanteringen och underlätta automatiseringen av arbetsflödena, som båda är centrala för lönsamheten. De minskar ineffektiviteten, men samma ansträngningar minskar också avfallet för att stödja såväl miljömässig som kommersiell hållbarhet.

År 2009 bildades en arbetsgrupp inom ISO TC130 som arbetar med standarder för trycksakers miljöpåverkan. Den här gruppen har tagit fram ett stort antal ISO-dokument för att göra trycksaker mer hållbara, inte minst ur miljösynpunkt. Under årens lopp har vi utkämpat många strider för att få dessa dokument genom den konsensusprocess som är grunden för ISO-arbetet. Intressegrupper har arbetat hårt för att blockera hållbarheten i branschen och för att göra allt som krävs för att undvika att investera i system som underlättar förbättrade återvinningsprocesser. Men till slut har konsensus segrat.

Återvinning är fortfarande det område som är svårast att standardisera, eftersom det krävs gemensamma modeller för sortering och bearbetning för att det ska bli effektivt. Det beror i sin tur på konsumenternas motivation och på att rätt lokala tjänster finns tillgängliga. Vissa länder, som Sverige, är fantastiska medan andra, som Storbritannien, är en enda röra. Vad vi vet är att utvecklingen av trycktekniken kommer att kräva en mycket mer nyanserad sortering och bearbetning av trycksaker, om dagens framgångsrika återvinningsgrad ska kunna upprätthållas. Detta kommer att kräva ett samlat tryck på massa- och pappersfabrikerna för att uppgradera sina anläggningar så att deinkingprocesserna fungerar för alla former av tryck. Vi har tagit några mycket små steg för att göra detta möjligt, men i slutändan är det upp till pappersindustrin att ta hand om sina egna långsiktiga intressen. Det finns inte mycket vi kan göra för att övertyga de gamla rävarna som fortfarande drar i trådarna, men kanske kommer nya, yngre generationer av aktörer att ha modet att omfamna förändring. Branschen och planeten är beroende av det.

Källinformation: Den här artikeln har tagits fram av Verdigris Project, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Denna veckovisa kommentar hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, EFI, Fespa, Fujifilm, HP, Kodak, Miraclon, RicohSplashPR, Unity Publishing och Xeikon.