Laurel Brunner diskuterar betydelsen av processlösa plåtar för att minska antalet processteg i tryckeriernas produktionslinjer och öka den miljömässiga hållbarheten. De främsta utvecklarna av processlösa tryckplåtar är Agfa, Kodak och Fujifilm.
Processlös plåtinställning är nästa steg i arbetet med att minska antalet processteg i tryckeriernas produktionslinjer och göra dem mer miljömässigt hållbara. Med processfri plåtinställning försvinner plåtprocessorn, kemikalier, avfallshantering och naturligtvis den personal och tid som krävs i prepress.
De främsta utvecklarna av processlösa plåtar är Agfa, Kodak och Fujifilm som nyligen har presenterat ett nytt tillskott till de alternativ som finns på marknaden. Nyutvecklingarna inom detta område är relativt få och det är långt mellan dem, och Fujifilm har stora förhoppningar på den processlösa plåten Superia ZE. För sin senaste version av Pro-T-plattan som lanserades 2006 har Fujfilm utvecklat en ny beläggningsteknik. IAD-tekniken (Interface Adherence and De-bonding) är en underbeläggning på den anodiserade plåten som optimerar plåtutvecklingen, även vid låga bläcknivåer. Fujifilm hoppas att den ska bidra till att ge Superia ZE en fördel jämfört med Kodaks Sonora och Agfas Azura- och Eclipse-linjer.
För att tryckerierna ska gå över till processlös tryckplåtsteknik måste den erbjuda rätt pris/prestandaförhållande. Prestandaproblem har varit ett av de största hindren för att införa den här tekniken, även i tryckerier där kortare upplagor, t.ex. 50.000 avtryck, är normen. Begränsningar i upplagornas längd är ett uppenbart hinder, men det har också funnits andra problem, t.ex. synlighet av latenta bilder, kontrast, hantering av safelight, reptålighet, effektivitet vid framkallning av plåtar i pressen, ställtider och prestanda med olika färger. Och så har vi kostnaden som, fram till dess att dessa plåtar når en punkt där tillverkarna kan dra nytta av stordriftsfördelar, förblir högre än för plåtar som kräver bearbetning. Besparingarna i tid, material och energi bör dock kunna kompensera för prisskillnaderna. Människor är trots allt en ganska dyr resurs.
Den processlösa plåttekniken håller på att nå en viss mognadsgrad, men det är en ständig avvägning mellan hantering, att få plåten att utvecklas snabbt och konsekvent och att säkerställa färgupptagningsförmågan. Vi förväntar oss att se ytterligare förbättringar av ytmorfologin och de mekaniska egenskaperna hos en tryckplåts underliggande aluminium och av beläggningsrecepten. Kombinationen av hur plåtytan, beläggningarna och färgerna beter sig under framkallningen och i tryckpressen kommer att fortsätta att förbättras och med tiden kommer framsteg som IAD att göra de processlösa plåtarna mer attraktiva och lönsamma. De är redan relevanta för de flesta kommersiella tryckerier och kommer att bli relevanta för dem alla. Detta gäller även företag där mycket långa upplagor dominerar eller där nya UV-pressar installeras. Ur ett miljöpåverkansperspektiv borde det vara en självklarhet att gå över till processlös tryckning. Det effektiviserar produktionen, eliminerar kemikalie- och vattenförbrukning och sparar på så sätt pengar samtidigt som det minskar miljöpåverkan.
Källinformation: Den här artikeln har tagits fram av Verdigris Project, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Denna veckovisa kommentar hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, EFI, Fespa, Fujifilm, HP, Kodak, Miraclon, Ricoh, Spindrift, Splash PR, Unity Publishing och Xeikon.