Laurel Brunner berättar om dator-till-plåt-teknikens historia, den viktiga roll den spelar idag inom tryckeribranschen och hur den påverkar arbetsflödena för produktion av tryckta medier.
Det är förvånansvärt hur lång tid det tog innan CtP-tekniken (Computer to Plate) blev allmänt utbredd. CtP i prepress har bidragit väsentligt till att förbättra trycksakernas miljöpåverkan. Genom att gå direkt till plåt och kringgå filmframkallning och kontaktsteg elimineras processer i tryckplåtsproduktionen. CtP har funnits sedan 1980-talet, men dess viktigaste mål har visat sig vara ganska svårfångade. Allt detta förändrades 1995.
CtP-genombrottet skedde på Drupa 1995 när utvecklarna äntligen löste problemet. De sökte efter den svårfångade kombinationen av beläggnings- och bearbetningskemikalier. Deras mål var att få korta bildtider och långa upplagor i tryckpressen med kostnadseffektiva bildskikt och bearbetningskemikalier.
År 1995 introducerade Kodak och Creo (som Kodak senare förvärvade) CtP med termisk avbildning. Detta var helt i skuggan av konkurrenternas introduktioner av olika CtP-enheter baserade på gröna (YAG) lasrar. På Drupa 1995 fanns det mer än 50 CtP-system från företag som hade gått i graven eller blivit uppköpta. Bland dessa fanns Autologic, Cymbolic Sciences, Purup, Barco och Creo.
Agfas LithoStar var den första riktiga CtP-plattan som introducerades 1993. Andra alternativ gjordes tillgängliga av Fujifilm med Brillia och Kodaks electraplattor. Idag finns det mycket få bildbehandlingssystem som säljs eller implementeras på utvecklade marknader. Kodak fortsätter att sälja mycket film i vissa länder, men CtP och tillhörande plattor ersätter åldrande filmsystem.
CtP har blivit normen för de flesta arbetsflöden och den här tekniken fortsätter att minska tryckets miljöpåverkan i takt med att företagen förbättrar sitt utbud av tryckplåtar. Tekniken med processlösa tryckplåtar fortsätter att bli bättre och utvecklarna har skapat intressanta innovationer för hur de säljs. Agfa erbjuder till exempel kunderna att köpa endast bildskikten, vilket innebär att de effektivt hyr plåtens aluminium, som Agfa sedan samlar in för återvinning som en del av affären.
Under de senaste åren har vi märkt att kunderna går över till processlösa plåtar som inte har samma hållbarhet som konkurrerande alternativ. Detta är dock inget problem när upplagorna minskar. Kodak rapporterar ökande försäljning av sina Sonora processlösa plåtar i alla geografiska områden.
Dessutom har CtP påverkat andra delar av arbetsflödena för produktion av tryckta medier, vilket bidrar till att förbättra trycksakens hållbarhet. CtP driver på förbättrad bearbetning, energibehov, datanoggrannhet och övergripande produktionshastighet. Det har bidragit till att skapa en miljö där många företag kan blomstra och utveckla programvara som bidrar till att säkerställa att fel i prepress hanteras tidigt i arbetsflödet och elektroniskt. Dessutom har CtP ökat vikten av korrekt digital databehandling, eftersom fel på plåt och press är dyra att åtgärda. Lyckligtvis innebär framstegen inom prepress att sådana katastrofer är ganska sällsynta. Färre omtagningar innebär mindre spill och ytterligare ett lyft för trycksakens miljöpåverkan.
Källa: Den här artikeln har tagits fram av Verdigris-projektet, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Den här kommentaren hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, Spindrift.click, EFI, FESPA, HP, Kodak, Kornit Digital, Ricoh, Splash PR, Unity Publishing och Xeikon.