Graeme intervjuar Michel Caza, FESPA:s grundare och tidigare ordförande

Graeme Richardson-Locke besöker Brighton för att intervjua Michel Caza. Michel berättar om sin syn på screentryck och digitaltryck och om de möjligheter som finns för att främja dessa tryckprocesser.

En av de stora förmånerna med min roll som Technical Support Manager på FESPA är att jag får tillbringa tid med några av de mest respekterade och erfarna personerna i vår bransch.
Jag tog tillfället i akt att fråga Michel Caza, en av grundarna av FESPA, om han kunde tänka sig att träffa mig för att utbyta åsikter om screentryck och digitaltryck. Jag ville också veta var han ser möjligheterna att främja dessa mest flexibla tryckprocesser.

När höll du i en screentrycksrakel för första gången?

För över 63 år sedan, i maj 1955 (jag var 20 år gammal). Som jag berättar i min bok, ett studentjobb på BMJ, en berömd och tekniskt avancerad verkstad mitt i centrala Stockholm.

När insåg du att du hade hittat ett jobb som skulle bli en livslång passion?

Efter dessa nätter av ”tillfälligt” arbete tyckte jag att screentryck var mycket roligare och intressantare än den psykosociologi som jag skulle studera på universitetet och jag bad om att bli heltidsanställd i november 1955 och sedan dess har jag inte slutat med screentryck.

Vilka visdomsord skulle du vilja ge till de yngre medlemmarna i vårt samhälle som vill etablera sin framtid inom tryck?

Så att erbjuda ”visdomens pärlor” är inte riktigt min grej! Tvärtom, jag skulle säga: ”Var inte för klok, prova allt, gör dumma saker och gör misstag, men … VÅGA!

Lyssna särskilt aldrig på människor som säger till dig med en massa ”fakta”, ”det är omöjligt” …. En mycket stor del av det jag har försökt, gjort, sökt efter, hittat är ”omöjligt” för ett gäng mycket kompetenta specialister hos mina leverantörer genom åren! UV-screentryck eller digitalt … omöjligt. UV-keramik … omöjligt, screentryck 300 LPI … omöjligt, tryck halvton utan prickar eller nu i stokastiska 15 mikron … omöjligt, tryck i vattenhaltig UV i 300 LPI på bomull … omöjligt, gör en färg ”tixotropisk” … omöjligt, begränsa de dimensionella förändringarna relaterade till IR-värmen som avges av UV-lampor … omöjligt, skapa ICC-profiler för screentryck … omöjligt, börja använda digital i screentryck prepress (sedan 1988 för mig) … omöjligt, etc.

Alla dessa exempel och andra på förbättringar av ramar, maskiner, tyger, ramar och deras spänning, ersätter ”längden på tiden” för att exponera duken med ”uppmätta doser av ljus” och massor ”av specialeffekter”.

Jag har alltid sagt: ”Det du säger är omöjligt, men jag gör det varje dag i mitt företag”. En gång i tiden blev jag till och med specialist på ”5-beniga får”!

Vad har motiverat dig att lösa utmaningar där andra kanske bara hade bytt riktning?

Kanske mitt ego! och särskilt det jag just berättade om ”det omöjliga”.

Mitt sätt att göra ”tekniskt” var och är fortfarande att ”göra saker” och sedan förklara varför det fungerar: praktik först, teori sedan.

Även om det är känt att du föredrar att inte bedöma det konstnärliga värdet av det arbete du trycker, fanns det några projekt som gjorde dig särskilt lycklig?

I konst bedömer jag inte ”konstnärlig kvalitet” eller ”stil” … Jag säger helt enkelt ”Jag gillar, eller jag gillar mindre (eller inte alls)” och detta kan vara i vilken befintlig konstnärlig stil som helst … Så det finns naturligtvis massor av konstverk, men också inom reklam, POP-tryck, keramik, elektronikindustrin eller glasindustrin, vars framgång har gjort mig lycklig. Omöjligt att välja en!

Under dina 55 år i branschen måste du ha haft en och annan dålig dag. Vad har varit orsaken till din största frustration?

Självklart! Men som alltid för mig hjälpte dessa besvikelser eller problem mig att ”studsa tillbaka” med mer erfarenhet. 1968 tog student- och arbetarrevolutionen och dess konsekvenser död på mitt första företag, så jag skapade ett nytt (mer om detta i min bok). År 1978 var jag lite trött på pressen från företagsledningen och dess begränsningar. Jag ville bara ägna mig åt teknisk forskning och FoU, men en stor order på konsttryck kom, vilket ”tvingade” mig att återvända till screentryck, först inom konst och sedan återigen inom reklam.

Anser du att miljöansvar är en förutsättning för att ett företag ska kunna bedriva verksamhet eller är det en lyx som regeringen måste genomdriva?

Jag började förbättra mig genom att vägra använda lösningsmedel, och detta ledde till att jag utvecklade UV-härdande screentrycksfärger. Om jag ska vara helt ärlig såg jag 1976 fortfarande framför allt de enorma tekniska fördelarna med UV-screentryck snarare än fokus på miljöframsteg.

År 2001 blev jag mer engagerad i att stödja skyddet av tryckeriernas hälsa och miljö genom att skriva ”Screenprinting a guide for a clean planet”. Den översattes till engelska 2006 och blev sedan ”FESPA Planet Friendly Guide” 2008 efter mitt samarbete med Paul Machin och utvidgades till att omfatta digitaltryck. Vi har uppdaterat den regelbundet i tio år och nu kommer FESPA att ta fram en ny revidering 2019.

Så för mig är det en självklarhet, en absolut nödvändighet och framför allt ingen lyx! Eftersom allt fler kunder och slutanvändare tittar på hållbar hantering av leveranskedjan är det dessutom en viktig del av din affärsplan.

Jag såg i din bok att ett projekt krävde att man använde könshår för att försköna vissa tryck! Vilka andra ovanliga material har du arbetat med?

Bortsett från det faktum att jag i det roliga fallet med detta tryck, som konstnären själv har förskönat med åsnehår för att efterlikna könshår, faktiskt råkade använda ett antal okonventionella produkter utöver det rena screentrycket. Dessa har inkluderat damm, kolkorn, sand, grus, bladguld och säkert andra produkter som jag har glömt.

Du tillskrivs kommersialiseringen av UV-härdande bläck och superfina rastertoner. Vill du kommentera dessa och finns det några andra prestationer som kan ha förbisetts?

Som jag redan tidigare nämnt har det blivit standard att regelbundet göra det ”omöjliga”. Jag har under många år varit med och skrivit artiklar och hållit föredrag på konferenser runt om i världen för att förklara dessa tekniska förbättringar, men jag har också bidragit till att utveckla och uppfinna dem.

Som jag ofta förklarar har många av dessa uppfinningar, upptäckter eller förbättringar gjorts genom samarbete med andra. Ett undantag från detta är rastrering utan synliga prickar, den ultrafina screen ruling och den relaterade ICC-profileringen (innan termen fanns) för vilka det inte fanns någon hjälp för mig i början, i detta arbetade jag ensam.

Jag arbetade med Jacques Mounier och Jean-Pierre Vivès på Dubuit inks i Frankrike för att utveckla tixotropa UV-bläck. Sedan med SS Thal (som blev Sefar) i Schweiz, för att utveckla färgade screen mesh och vidare till ”kalandrerade” mesh för UV. Jag arbetade också med Don Newman i USA för att förbättra Newmans rullram som är känd för sin förmåga att spänna om screenväv för att uppnå mycket hög spänning.

Under min långa karriär har jag stött förbättringen av automatiska pressar, arbetat med Åke Svantesson på Svecia i Sverige och särskilt med Umberto Brasa på SiasPrint i Italien för dess screenpressar och för den första UV-digitalpressen. Jag var involverad i utvecklingen av UV-glasyrer för keramik och glas med företaget Jonson-Mattey. Alex Zuckerman på Fimor och jag skapade mer stabila högpresterande skrapor som fortfarande är respekterade och används i stor utsträckning i krävande applikationer. Nästan till sist, men eftersom jag inte är klar inte till sist hjälpte jag till med ”kylningen” av UV-färgerna efter att de passerat under lamporna i härdningsenheten från Machines Dubuit då med Siasprint.

Jag har alltid trott och uppmanat maskin- och produkttillverkare att förstå att det är upp till oss, tryckerierna, att tala om för dem vad vi behöver och inte till dem att påtvinga oss saker som de anser vara ”bra för oss”!

Jag är intresserad av att förstå om du tycker att det är bättre att välja en 90lpi framför en 120lpi AM-skärm om det gör att du kan kontrollera TVI (Tonal Value Increase) bättre på pressen?

Enligt min mening är båda dåliga! Det skulle vara bättre att välja mellan 100 och 125 LPI. Som sagt, det är absolut inget problem för mig! Jag kontrollerar dessa skärmlinjaler såväl som 150, 175, 200 eller 300 lpi AM. För att vara helt ärlig ser jag inte något problem.

När det gäller antalet lpi använder jag aldrig tumavledda linjaturer som 90 eller 133 lpi, utan alltid multiplar av 25 som bättre matchar antalet trådar i screenvävar som alltid vävs i centimeter, bland annat för att hjälpa till att lösa problem med primär moiré.

Som en av FESPA:s grundare och tidigare ordförande, anser du att organisationen fortfarande är lika relevant som den var innan YouTube och Internet förändrade affärsnätverken?

Jag tror att FESPA står inför utmaningar när det gäller att öka sitt inflytande och fortsätta bygga vidare på sina framgångar, men enligt min mening har det inget att göra med att internet eller YouTube har kommit. FESPA använder dessa kanaler men har fortfarande inte nått fullt ut i samarbetet med sina medlemsföreningar. Styrkan kommer att komma från mer affärsrådgivning, tekniskt innehåll och marknadsinformation online i ett alltid tillgängligt ”FESPA Cloud” som det nuvarande extranätet. Detta skulle bredda FESPA:s omfattning och räckvidd och förbättra dess anseende hos medlemsorganisationerna – och i sin tur hos medlemmarna i de nationella organisationerna.

Dessutom skulle den kunna stärka banden med utställarna på sina utställningar och deras besökare-kunder, som inte nödvändigtvis är medlemmar i FESPA-föreningar.

I takt med att FESPA genomför sin strategi för att leda och utöka sitt värde måste man fortsätta att arbeta hårt för att utveckla sina kontakter med marknader som är nyare när det gäller de banbrytande fördelarna med digital bildbehandling från rulle till rulle, t.ex. inom inredning, exteriör och textil. Som en motvikt till detta växer screentryck inom kläddekoration och industriella tillämpningar. Alla sektorer är relevanta för FESPA och utvecklas snabbt inom dessa bildbehandlingstekniker.

FESPA skulle också dra nytta av att främja det enorma utbudet av applikationer, både kreativa och funktionella, som kommer från medlemmarnas talangpool och jag litar på att teamet kommer att försvara de årtionden av arbete som har ägt rum för att etablera FESPA:s rykte och föra det vidare för att möta de utmaningar som ligger framför oss.

Jag har sett bläckstråleskrivare utvecklas från de första Encads vattenbaserade färgskrivare för enkel affischproduktion till dagens stora utbud av små UV-härdare för pennor och de senaste single pass-pressarna för förpackningar och textilier. Jag utbildade mig till screentryckare och lade sedan till digitaltryck till min kompetens, och jag känner att det finns många möjligheter att kombinera processerna. Var ser du fördelarna med den här multiprocessindustrin?

Jag är helt för, å ena sidan, vad som kallas hybridapplikationer eller kombinationen av offset, screentryck och digitaltryck. Å andra sidan kan tillämpningen av varje process i det den gör bäst vara helt fantastisk!

1995, det år jag blev ordförande för FESPA, var alla i vår ”skärmvärld” oroliga för att dessa nya bläckstråleprocesser, ”icke-kontakt” (det var så vi beskrev digitaltryck på den tiden), skulle hota vår existens.

Jag skrev då och sa på en konferens som var känd på den tiden: ”screentryck och digitalt är inte fiender, utan komplement”. Om du anser att digitalt är screentryckets fiende, INVESTERA i det eftersom det är bättre att hålla din fiende nära än att ignorera den och låta en konkurrent frodas på andra sidan staden!”.

Det som hände snabbt var att 50% av digitaltrycket låg i händerna på företag vars kärnverksamhet var screentryck och POP. Vissa har slutat släppa screentryck för att fokusera på digital ensam. Men jag förutspådde att de kanske skulle komma att revidera denna plan på mindre än 25 år. Och så är verkligen fallet, ”konkurrenströsklarna” sänks i takt med att screentryckerierna förbättrar sin prepress, effektiviteten i sitt arbetsflöde och sitt kunnande om ”specialeffekter”.

Screentryckare sätter igång igen UV-press 4 färger storformat … och digitala skrivare har utnyttjat fördelarna genom att installera vissa screentryckare även om de är tjugo år gamla eller mer!

Om man ser till den internationella bilden planerar inte ett stort antal små och medelstora screentryckerier i till exempel Indien, Kina eller Indonesien, och då har vi inte ens tagit hänsyn till potentialen i Afrika, att ersätta screentryck med digitaltryck av många olika skäl som det skulle ta för lång tid att redogöra för här.

En utmaning som vår bransch står inför är hur vi ska göra en ny generation formgivare medvetna om den spänning som interaktivt tryck kan skapa. Efter att ha tryckt allt från doftbläck till reflekterande glaspärlor som reagerar på blixtar från smarta telefoner har min erfarenhet varit att många designers inte är medvetna om de fantastiska saker som screentryck kan tillföra deras projekt. Vad tror du att vi kan göra för att förändra den här situationen?

Här är en möjlighet för FESPA att erbjuda information som komplement till Sensations special effects binder, trots allt behöver vi designers och tryckare för att förstå den kreativa potentialen för att få det att fungera.

Det här är inte ett nytt problem! Under hela min karriär har jag hört så många screentryckare från hela världen klaga över bristen på kunskap i designvärlden om de enorma möjligheterna med dessa processer.

Därför är bristen på medvetenhet om metoderna för att kombinera olika processer i samma bild ett ännu större problem, med vissa anmärkningsvärda undantag förstås.

För närvarande tar kreativa tryckerier itu med problemet genom att erbjuda sina kunder spännande processkombinationer för att skapa mycket effektiva kampanjer. Det finns några spännande exempel, t.ex. indiska offsettryckerier som öppnar screentrycksavdelningar i sina företag och installerar höghastighetscylinderscreentryckpressar med UV-härdning och all screentrycksutrustning som hör till.

Deras mål är att erbjuda kunderna, framför allt inom förpackningsindustrin, specialeffekter som i den indiska kulturen med guld och ”bling”-effekter kan förbättra försäljningen genom att öka produktens synlighet! Men det är också sant att många grafiska formgivare och andra kreatörer inom t.ex. inredningsdesign inte förstår sig på dessa bredare tryckkombinationer.

Det är därför nödvändigt att erbjuda dem råd och här har FESPA möjlighet att främja bästa praxis och hjälpa utbildningsorgan i de aktuella processerna och teknikerna åtminstone i alla länder med föreningar som är dess medlemmar.

Efter att ha uppnått så mycket under en lång och givande karriär, har du någon brinnande önskan om att göra mer med din expertis?

Min karriär är framgångsrik, förvisso, men inte ”avslutad”! Det är olyckligt att detta ord ”uppnå” på franska betyder ”att avsluta” och på engelska ”att lyckas”!

Trots de utmärkelser jag har fått från FESPA eller SGIA är min tekniska och konstnärliga karriär inom screentryck och digitaltryck långt ifrån över. Jag är intresserad av och engagerad i relaterade områden som 3D, nanoteknik, funktionella interaktiva textilier och andra utvecklingar som gör mig oerhört upphetsad. Nya applikationer är att föreställa sig, lokalisera och naturligtvis perfekta. Det finns nya konstnärer som är ivriga att hjälpa till att skapa serigrafier, nya studenter inom screentryck och digitaltryck som hjälper till att utveckla deras utvecklande tekniker. Samarbete med enastående tekniker som Bhargav Mistry i Indien eller du, Graeme, i Storbritannien! (Jag betalade inte Michel för att säga det eller ta med det, GRL)

Jag har haft en så full och intressant karriär i och vid sidan av FESPA att vi någon dag borde få mer av dess historia dokumenterad.

Jag ser FESPA som en vänlig gemenskap där vi kan lära oss och träffa likasinnade. Jag väljer överflödets anda framför knapphetens och har funnit många belöningar i det förhållningssättet. När tryckerier säger att de inte har tid att vara med i sin branschorganisation, vad skulle du då säga?

Från början, när vi grundade FESPA 1962, fanns det 8 nationella föreningar, och vi såg det som en stor familj.

Med tiden, och som i alla familjer, fanns det extraordinära stunder men också problem och till och med konflikter. FESPA, tack vare sin styrelse och sitt team, övervann dem alltid. Och vi får inte glömma att FESPA ursprungligen var en individ, där det var, hans styrelse och hans råd, men också hans personal som fram till 1988 var … en person: hans eller hennes sekreterare.

I Europa hade de nationella föreningarna fler medlemmar än idag, kanske för att känslan för kollektivet var mer utvecklad. Individualismen kom senare och utvecklingen av internet gjorde att vissa kände att alla svar fanns på nätet! Om man tittar på hur många samhällen som har förändrats kan man på varje given plats se människor som är uppslukade av sina smarta telefoner där de behöver vara i kontakt med hela världen … men de kommunicerar inte alltid med dem i samma rum, detta kan inte frigöra kraften i kommunikation ansikte mot ansikte och relationsbyggande som har utgjort ett så stimulerande utrymme i vår gemenskap.

Om tryckerier ser bortom sina hektiska och omedelbara vardagsbekymmer och hittar tid att delta i sina nationella föreningsevenemang uppstår alla möjliga fördelar.

Utmaningen för ordförandena och sekreterarna i alla våra föreningar är att hela tiden försöka hitta nya idéer till evenemang och workshops för att uppmuntra tryckerierna och samhället i stort att registrera sig som medlemmar.

En viktig uppgift för FESPA är därför att stödja partnerskap med dem och att hitta lösningar inom ett nätverk som är så kulturellt varierat. Det är också viktigt att FESPA erbjuder varje förening produkter som presenteras på ett attraktivt sätt och som är tekniskt användbara. När idéerna väl har utvecklats kan FESPA naturligtvis erbjuda ekonomiskt stöd genom projektkommittén. Pengar i all ära, men framför allt idéer och motivation att lyckas.

Den underbart vänliga och samarbetsinriktade anda som vi ser vid FESPA:s generalförsamlingar måste upprätthållas under hela året.

Du har rest runt i världen och lämnat avtryck i många länder, vart skulle du vilja åka härnäst?

Det är en rolig fråga! Jag gillar många länder, de skandinaviska länderna, Japan, Brasilien, norra Italien, New York (som inte riktigt är USA), Frankrike och slutligen känner jag förmodligen inte till tillräckligt många. Den senaste generalförsamlingen i Bulgarien var fantastisk och resan till Koprivshtitsa med den forne kungens ångtåg var ett sant nöje. Sedan Las Vegas – jag är inget fan av detta Disneyland för vuxna, men med SGIA och Academy of Screen and Digital Printing Technologies fick vi träffa våra kollegor från USA och hela världen. Jag är alltid redo att åka vart som helst i världen om någon behöver mig: jag gillar att dela med mig till alla, även till våra historiska fiender vars stationer och torg är uppkallade efter franska förlorade slag!

Hur vill du tillbringa dina semestrar?

Vår semester – den första på över två år för Thérèse och mig – blir två veckor i Norge på en ö med gamla vänner med vilka vi delar samma smak för konst, passionen för screentryck och historien om forntida civilisationer.

Har du några frågor till mig?

Ingen fråga till dig Graeme, men jag har en begäran. Det är verkligen glädjande att FESPA har en skrivare inom sekretariatet. Se till att du kommer ihåg var du kommer ifrån, arbeta med passion för att fortsätta att utöka den tekniska kunskapen och ge aldrig upp idéer, inte ens de mest utmanande. I detta räknar jag med dig.