Simon Eccles ger en praktisk guide i tre delar om filformat för tryck. Här är del två.

Detta är den andra delen av FESPA:s guide till filformat för tryck. Se även del 1, där du hittar en fullständig lista över filnamn med webbadresser, och del 3.

Inkapslad PostScript (.EPS)

Ett format som en gång i tiden var viktigt men som nu används alltmer sällan, även om Illustrator och Photoshop fortfarande skriver det. Det var i princip en föregångare till PDF, som innehöll text, vektor- och rasterelement i en behållare som kunde placeras som en bild i layoutprogram som QuarkXPress eller InDesign.

Det nuvarande AI-formatet i Adobe Illustrator har till stor del ersatt behovet av EPS, eftersom dagens AI i själva verket är en PDF som bevarar redigerbara Illustrator-funktioner. Illustrator ger fortfarande möjlighet att bevara redigerbarheten i de EPS som skrivs.

EPS är en fil ”wrapper” för PostScript-element som också innehåller en lågupplöst förhandsgranskning som visar bilden på skärmen i layoutfilen, men som fortfarande exporterar rasterelement med full upplösning eller upplösningsoberoende vektorelement när du skriver ut layoutfilen (eller exporterar den till PDF, vilket är vanligare nuförtiden).

Bildtext: EPS kan genereras av Illustrator och flera andra designprogram.

EXIF (ingen förlängning)

Ett standardiserat metadataformat för bilder som används av digitalkameror och vissa skannrar. Det registrerar kamerainställningar, datum, tid, GPS-data och liknande. Det visas aldrig som en egen fil, därav avsaknaden av filnamnstillägg. Det kan vara inbäddat i TIFF-, JPEG- eller WAV-filer (ljud).

En olycklig aspekt av EXIF är att den registrerar en nominell upplösning för kameran, alltid 72 dpi, vilket kan påverka den ursprungliga importstorleken i ett layoutprogram. Detta förvirrar bara vissa formgivare som inte förstår att det är det totala antalet pixlar som är avgörande för utskriftskvaliteten, inte det nominella antalet punkter per tum.

Grafiskt utbytesformat (.GIF)

Kallas vanligtvis GIF. Ursprungligen ett bildformat från tiden före Internet och Photoshop för att skapa mycket små filstorlekar på den tiden då modem och begränsad bandbredd fanns.

GIF är begränsat till 256 färger, som användaren själv kan välja från RGB 24-bitars paletten (16,7 miljoner färger). Photoshop och vissa andra program stöder det, inklusive palettval.

Det är därför inte ett lysande format för fotografier men fungerar bra för logotyper, särskilt på webbsidor. Till skillnad från TIFF kan det enkelt visas på alla webbsidor. JPEG, som också enkelt kan visas på webbsidor, suddar ut kanter på mycket små bilder.

GIF-bilder använder förlustfri komprimering så att kanterna blir skarpa. De kan också ha en transparent bakgrund, så att logotyper kan visas som utskärningar på webbsidor, till skillnad från JPEG-bilder. Observera att PNG-bilder också kan ha transparenta bakgrunder.

I dag är det ingen större idé att använda GIF i trycksaker, men det är fortfarande populärt som format för loopade animationer på webbplatser och i mobiltelefoner.

Bildtext: Bannerannonser är typiska användningsområden för statiska GIF-filer.

HDR

Standard för High Dynamic Range. Det är en variant av TIFF som används som exportformat av flera appar som kan skapa HDR-bilder med mycket brett tonomfång i skuggor och högdagrar, vanligtvis genom att blanda tre eller flera fotografier med olika exponeringar. Det måste konverteras till ett annat format för utskrift och en del av tonskalan kommer förmodligen att gå förlorad.

JPEG (JPG eller JPEG)

Ett mycket vanligt komprimerat filformat som används för bitmappsgrafik, t.ex. fotografier. Alla bildredigeringsprogram för bitmappar kan öppna, redigera och spara JPEG-filer igen. Digitalkameror exporterar ofta JPEG-filer.

JPEG står för ”Joint Photographic Experts Group”, en utvecklingskommitté som släppte den för allmän användning 1992. Det är en ISO-standard: ISO 10918.

Även om JPG och JPEG är de vanligaste filnamnstilläggen ser du ibland också JPE, JFIF och JIF (inte att förväxla med GIF, som är något helt annat).

JPEG fungerar bäst med bitmappar med kontinuerlig ton, vilket är vanligast i fotografier. Det kan arbeta med 8-bitars gråskala, 24-bitars färg men inte 16-bitars gråskala och 48-bitars färg. Den stöder flera färgrymder: RGB, sRGB, CMYK, YCC (ett TV-format). Det kan inte innehålla ”alfa”-kanaler för spotfärger, transparens eller masker och det bevarar inte flera lager eller inbäddade banor. ICC-profiler för färghantering kan bifogas,

Metadata som datum, upphovsrätt och fotografens uppgifter kan bäddas in, inklusive EXIF-data från digitalkameror eller skannrar.

Den viktigaste egenskapen hos JPEG är att den komprimerar bildfiler till mycket mindre filer. Komprimeringen är ”lossy” och innebär att bildkvaliteten gradvis försämras – ju högre komprimering desto mindre filer, men desto sämre bildkvalitet.

Program som skapar JPEG-filer erbjuder vanligtvis ett urval av komprimeringsnivåer, som kan vara numeriska från 1 till 12, där 12 ger högsta kvalitet/största filer och 1 ger pyttesmå filer som är praktiskt taget oanvändbara i tryck. Som en allmän regel ger en inställning på 10 (i Photoshop) eller Hög kvalitet (i InDesign, Acrobat etc) komprimeringar på cirka 10:1 utan kvalitetsförlust som syns i tryck. Större komprimering än så resulterar i allt sämre kvalitet.

Observera att när du väl har kastat bort kvalitet genom att använda en hög komprimeringsinställning (säg 3 till 5 i Photoshop), får du aldrig tillbaka den. Även om du öppnar filen och sparar den på nytt med en hög kvalitetsinställning är skadan redan skedd.

Kvalitetsförluster i JPEG-filer visar sig som ”artefakter”, t.ex. halos runt detaljer som linjer och bokstäver, eller blockig affischering på områden med subtilt skiftande toner, t.ex. himlar eller ansikten.

Bildtext: Photoshops JPEG-meny är typisk genom att den erbjuder ett val av bildkvalitet, en förhandsgranskning av hur det ser ut och ett val av förhandsgranskningstyper för visning på webbplatsen.

JPEG 2000 (.JP2 eller .JPX)

JPEG 2000 introducerades år 2000. Bland förbättringarna jämfört med originalet kan nämnas att blockeringsartefakter eliminerats (även om halo kvarstår) och att stöd finns för 16-bitars gråskala eller 48-bitars färg i alla färgrymder. Transparenta lager och alfa-kanalmasker och spotfärger kan bevaras. Det finns möjlighet till både förlustfri och förlustbehäftad komprimering i filskrivarna. Även om det fortfarande är ett exportalternativ i Photoshop, använder de flesta fortfarande originalet 1992 JPEG.

Bildtext: Photoshops JPEG 2000-meny erbjuder ytterligare alternativ jämfört med den ursprungliga JPEG-menyn.

Illustrator (.AI)

Se Adobe Illustrator, del 1.

InDesign (.INDD, .IDML, .IDNT)

Se Adobe InDesign, del 1.

Microsoft Publisher (.PUB)

Det ursprungliga formatet för Microsoft Publisher, ett grundläggande layoutprogram som distribueras med vissa versioner av MS Office. Vissa versioner av CorelDraw kan öppna .PUB-filer, men inte redigera eller konvertera dem. Obs Aldus/Adobe PageMaker använde också .PUB-tillägget, men dessa filer är annorlunda och inte kompatibla med Publisher.

OpenEXR (.EXR)

Ett filformat som utvecklades 1999 av Industrial Light & Magic för datorgrafik i filmer (CGI). Det kan lagra 32-bitars bitmappar med högt dynamiskt omfång med ytterligare kanaler för speglande ljuseffekter. Det finns ett urval av tre förlustfria komprimeringsmetoder. EXR används sällan i trycksaker men kan öppnas och konverteras av Photoshop, Affinity Photo (som också kan skriva .EXR) och vissa särskilda program för högdynamiska bilder (t.ex. AuroraHDR och Photomatix) och panorama (t.ex. PTGui).

PCX (.PCX)

Står för Picture Exchange. Det var ursprungligen det inbyggda bitmappsformatet för PC Paintbrush, ett tidigt grafikprogram för PC-datorer med MS-DOS, och det fick sedan brett stöd av andra grafikprogram. Det stöds än idag av många Windows-appar och alla aktuella versioner av Photoshop kan öppna och spara i det. Den stöder 24-bitars RGB-färg med en 8-bitars transparenskanal och är komprimerad utan förlust. De tidigaste versionerna hade bara stöd för 8-bitars RGB (256 färger) och liknade därför GIF.

Photoshop (.PSD)

Se Adobe Photoshop, del 1.

PICT (.PICT, .PIC, .PCT, .PCT1, .PCT2)

Tidiga Apple Macintosh-datorer hade en inbyggd motor för bitmapps- och vektorgrafik som kallades QuickDraw. Program som använde QuickDraw kunde spara filer i PICT-format, som kunde öppnas av alla andra QuickDraw-kompatibla program. Apple började överge PICT efter introduktionen av OSX (nu MacOS), som istället använder PDF.

Photoshop CC kommer fortfarande att öppna vissa PICTs men inte de mycket gamla. InDesign CC kan placera PICT i dokument, men det kan inte nuvarande QuarkXPress 2018. Förhandsgranskningsprogrammet som levereras av dagens MacOS öppnar alla PICT men kan bara exportera dem som PDF. PDF-editorer som Adobe Acrobat kan dock exportera dem vidare i ett urval av bildformat.

Bildtext: Bilbilden är en gammal PICT-fil från ca 1999 som har konverterats till PDF av Apple Preview. Den kan exporteras på nytt som JPEG, TIFF eller annat format med Adobe Acrobat.

Portabelt dokumentformat (.PDF)

Det viktigaste filformatet inom tryck. Det är ett format för dokumentutbyte som kan innehålla praktiskt taget all text, grafik, layout, video och multimediaelement samt instruktioner för färghantering och produktionsintentioner för automatiserade arbetsflöden. Det är de flesta professionellas val för att skicka och ta emot jobbfiler eftersom allt som behövs för att trycka ingår och inget kan gå förlorat på vägen.

De flesta professionella layout- och designprogram kan exportera PDF-filer med ett antal olika inställningar. Det kan även ordbehandlare. Dagens Apple Macintosh- och Windows-datorer kan konvertera och spara alla utskrivbara filer till en PDF som en del av sina standardutskriftsmenyer.

Professionell digital frontend-programvara för utskrift (ofta kallad RIP) från alla tillverkare kan bearbeta och skriva ut PDF-filer på ett effektivt sätt.

Adobe utvecklade PDF i början av 1990-talet och överlämnade det till ISO för att bli en öppen standard 2008. Det har funnits flera versioner genom åren, varav de flesta fortfarande kan skrivas av kompatibla program – PDF 1.2 till 1.7 används fortfarande. PDF 2.0 har aviserats men än så länge finns det inga kommersiellt tillgängliga applikationer som kan skriva den.

Det finns inte utrymme för att lista alla skillnader, men för utskriftsändamål stöder PDF 1.3 utskrivbara CMYK-färger (liksom RGB), medan de andra fram till 1.7 gradvis lade till stöd för funktioner som lager och transparens.

PDF/VT utvecklades för att stödja digitaltryck med variabeldata och PDF/A är en version för långtidsarkivering.

Det är viktigt att rätt PDF-inställningar används för korrekt utskrift. PDF/X (se nedan) tvingar fram vissa korrekta inställningar. Pre-flight-program används ofta av professionella tryckerier för att analysera PDF-filer vid mottagandet så att problem kan upptäckas och ibland åtgärdas automatiskt. Exempel på pre-flight-program är Adobe Acrobat Pro, callas pdfToolbox, Enfocus PitStop, Markzware FlightCheck eller OneVision Asura/Solvero.

Bildtext: En PDF innehåller alla element som utgör ett utskrivbart dokument, inklusive layout, text, teckensnitt, bilder och metadata, allt i samma fil.

PDF/X (.PDF)

PDF/X är en serie variationer av PDF-filer som är avsedda att säkerställa att de skrivs ut korrekt. En PDF/X-fil kräver att vissa inställningar görs och att andra inställningar inte görs. Detta möjliggör ”blinda överföringar”, där mottagaren kan vara säker på att en kompatibel fil kommer att skrivas ut korrekt på deras system. Ett program som skriver en PDF/X-fil kontrollerar normalt att inställningarna är korrekta och vägrar att spara filen om inte eventuella problem som identifieras har åtgärdats.

Som exempel kan nämnas att den ursprungliga PDF/X-1a krävde att PDF 1.3 användes, att endast CMYK-färger användes och att alla teckensnittstecken var inbäddade. Transparenter och lager stöds inte av PDF 1.3, och därför inte heller av X-1a.

Nya versioner av PDF/X har introducerats under årens lopp, bland annat X-1, X-1a, X-3, X-4 och X-5. De senare varianterna tillåter användning av lager, RGB, spotfärger, färghantering, lager, transparens och så vidare. Detta är användbart i vissa fall (t.ex. för bläckstråleskrivare med sex eller åtta färger och filer med transparent text och skuggor som kan behöva redigeras i sista minuten om t.ex. ett pris ändras). En X-6 kommer att introduceras under 2019 för att följa med PDF 2.0.

Ghent Workgroup, ett frivilligt branschorgan som bygger vidare på PDF/X, utvecklar specifikationer som definierar inställningar för särskilda tillämpningar, t.ex. tidningar, annonser i tidskrifter och förpackningar. Dessa specifikationer kan laddas ned gratis från GWG:s webbplats (www.gwg.org).

Bland de program som exporterar PDF/X av olika slag finns Adobe Illustrator, InDesign, CorelDraw, QuarkXPress och Serif Affinity Publisher. Filnamnstillägget är dock fortfarande .PDF så det är svårt för en mottagare att veta vad de har fått om de inte kör det genom ett pre-flight-program.

Observera att del 1 handlar om AI till DNG och del 3 om PICT till XMP

Bildtext: Adobe Acrobat kan konvertera PDF-filer till de olika PDF/X-typerna, åtgärda de flesta problem och verifiera att de uppfyller kraven.