Laurel Brunner diskuterar de ökande volymerna av förpackningar som genererar avfall som inte går att bearbeta. Varumärkena samarbetar nu närmare med leverantörerna för att utveckla nya material som är lättare att återvinna.
Förpackningar är förmodligen den enda delen av tryckeribranschen som är immun mot internet. Vi kommer alltid att behöva skydda fysiska varor från skador, oavsett om det handlar om nya skor eller potatis. Och i takt med att medelklassen sakta växer över hela världen köper människor mer saker, så mer saker behöver förpackas. De utvecklar tyvärr också en konsumtionsvana, så ju fler saker de erbjuds att köpa, desto fler varor köper de och desto fler förpackningar behövs. Oavsett om vi talar om små primärförpackningar med schampo eller socker, eller om sekundärförpackningarna som är lådorna som innehåller dem, eller de tertiära materialen som innehåller alla lådorna, så blir det mer och mer av det. Människor vill ha valmöjligheter och varumärkesägare är desperata att möta deras dagliga preferenser och satsa på deras mindre frekventa nycker. Och tillsammans med allt detta blir det mer skylt- och displaytryck och kommersiella trycksaker, till exempel broschyrer för direktreklam, varav mycket lyckligtvis kan återvinnas.
Ökande förpackningsvolymer skapar en enorm mängd avfall och utsläppsfotavtrycket i samband med transport och lagring av varor är högt. Vi måste överväga ett mer ansvarsfullt tillvägagångssätt och komma bort från att vara intimt knutna till den bekvämlighet och det utseende som förpackningar ger våra livsmedel. Vi föredrar båda framför att minska miljöpåverkan. Tänk på en fångst av räkor som fångas utanför Skottlands kust och sedan fraktas till Thailand för skalning. När de är skalade packas de om och skickas tillbaka till Storbritannien och andra länder för att läggas ut på stormarknadernas hyllor. Denna komplicerade leveranskedja innebär inte bara att dina räkor knappast är som färskast, utan också att de tillhörande transport- och lagringsutsläppen är verkligt förfärliga. Varför originalförpackningen, räkornas skal, inte är tillräckligt bra är obegripligt. Men folk är lata och vill ha sina räkor nakna, frestande att titta på och färdiga att äta med minimalt krångel. Vi måste fundera på om människor verkligen skulle välja bekvämlighet framför miljöpåverkan om de var fullt medvetna om vad det innebär?
De ökande förpackningsmängderna genererar uppenbarligen ökande mängder avfall som ofta inte går att bearbeta. Detta borde stå klart för alla. Varumärkena har ett allt närmare samarbete med leverantörerna för att utveckla nya material som lättare kan återvinnas. Men mycket mer behöver göras, särskilt när det gäller att få till stånd en gemensam strategi för konsumenternas vanor och naturligtvis materialåtervinning.
Information från källan: Den här artikeln har producerats av Verdigris Project, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Denna veckovisa kommentar hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, EFI, Fespa, Fujifilm, HP, Kodak, Miraclon, RicohSplashPR, Unity Publishing och Xeikon.