Laurel Brunner diskuterar Global Reporting Initiative, som hjälper organisationer och företag att rapportera om sin miljöpåverkan.

Det är svårt att tro att det är först under det senaste året som vi har börjat höra mer från GRI. Organisationen grundades för över tjugo år sedan för att hjälpa organisationer och företag att hantera rapporteringen av sin miljöpåverkan. Under årens lopp har GRI utvecklat sitt ramverk för kommunikation med stor kraft. Modellen gör det möjligt för över 10.000 företag över hela världen att rapportera sin hållbarhetsstatus med hjälp av ett gemensamt språk.

GRI:s metod bygger på en tredelad uppsättning standardredovisningsmodeller: universell, sektor och ämnen. Universella standardkrav används för att redovisa information om den rapporterande organisationen och dess väsentliga ämnen, med hjälp av GRI:s krav och principer. Detta är utgångspunkten för rapporteringen och gör det möjligt för företagen att identifiera vad som är viktigt när de sammanställer en rapport. Sektorstandarder är i huvudsak en lista över vad som är viktigt för rapporten och är utformade för att gälla för enskilda industrisektorer. Men det finns ännu inga sådana för tryck- och förlagsbranschen. Lyckligtvis gör modellen det möjligt för företagen att sätta samman sina egna prioriteringar.

Och så finns det 33 Topics-standarder som innehåller förväntningar på vad som ska rapporteras i förhållande till ett väsentligt ämne, till exempel vatten och avlopp eller avfallshantering. De tre standarderna ska tillsammans användas för att säkerställa en heltäckande rapportering av ett företags påverkan på ekonomi, miljö och samhälle. GRI har gjort sitt bästa för att tillhandahålla en komplett och djupgående rapporteringsmodell, men komplexiteten i dess tillvägagångssätt kan vara överväldigande. De flesta företag som vågar ge det en chans kommer att vilja använda detta modulsystem av sammankopplade standarder för att fokusera på just hållbarhet. Att använda GRI:s verktyg kan göra det lättare att föra samtal om miljö, socialt ansvar och styrning (ESG) med kunder och andra intressenter, förutsatt att de inte nickar till. Att implementera GRI:s modell kräver engagemang, inte minst för att lära sig hur de tre sammanlänkade delarna fungerar i praktiken.

Organisationen erbjuder också ett certifieringsprogram och ett globalt community för individer som vill utbyta erfarenheter och idéer. Det finns workshops och revisioner för att säkerställa att kraven i de tre delarna av GRI:s standarder uppfylls på ett korrekt sätt. Och GRI har en egen programvara för att underlätta hållbarhetsrapporteringen.

GRI är ett omfattande ramverk för rapportering som alla organisationer kan använda för att samla in och rapportera data. Det är komplext och bör därför implementeras över tid för att man ska kunna mäta framstegen. Det här är ingen snabb lösning för miljöredovisning. Den bör snarare vara en central del av företagens miljöpolicy och strategi för att minska miljöpåverkan, och därför är den med nödvändighet komplex. Den som tror att miljörapportering ska vara enkelt måste ompröva sin förståelse för hur enormt stort problem vi alla försöker lösa.

Information från källan: Den här artikeln har producerats av Verdigris Project, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Denna veckovisa kommentar hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, EFI, Fespa, Fujifilm, HP, Kodak, Miraclon, RicohSplashPR, Unity Publishing och Xeikon.