Laurel Brunner fortsätter att diskutera vikten av att sprida hållbarhetsbudskapet inom tryckeribranschen. Laurel ger exempel på hur branschorganisationer kan uppmuntra hållbarhetsmedvetenhet bland sina medlemmar.
Detta är den andra delen i en kort serie som ger branschorganisationer några enkla idéer om hur de kan främja hållbarhetsmedvetenheten bland sina medlemmar. Miljömässig hållbarhet håller på att bli ”coolt” igen i takt med att stora varumärken, konsumentorganisationer, hotell och till och med banker börjar följa regeringarnas och miljögruppernas exempel. De gör detta av både kommersiella skäl och hållbarhetsskäl, eftersom hållbarhetsbudskap väcker genklang hos kunderna. Detta är mycket betydelsefullt för människor i tryck- och förlagsbranschens leveranskedjor. Det är fortfarande tryckerierna som får ta smällen för dåligt hanterat avfall, och därför är budskap som förbättrar hur människor använder trycksaker ett stöd för den grafiska industrin och dess långsiktiga hälsa, samtidigt som de minskar den negativa miljöpåverkan.
Det finns bara ett fåtal länder där grafiska branschorganisationer erbjuder rekommendationer till sina medlemmar för att hjälpa dem att bli mer miljömässigt hållbara. Detta gäller för grupper som stöder tryckerier, författare, förläggare, designers, illustratörer, journalister och byråer som producerar förpackningstexter, böcker, tidningar, tidskrifter med mera. Vi borde alla göra mer och det är viktigt att föreningarna har en sammanhängande policy för att hjälpa medlemmarna att hantera sin miljöpåverkan i leveranskedjan.
I den förra bloggen diskuterade vi de tre R:en: Minska, återanvända och återvinna. Policyuttalanden bör omfatta många viktiga frågor som bör anpassas för att passa olika medlemsintressen. De bör innehålla en miljöchecklista och ge medlemmarna en utgångspunkt för hur de kan minska den negativa miljöpåverkan.
Därefter är det viktigt att vara medveten om de energiutsläpp som är förknippade med ett projekt och helst minska dem genom processeffektiviseringar. Detta inkluderar tryckmetoden och tillhörande aktiviteter som färghantering och provtryck.
Föreningens medlemmar bör överväga för- och nackdelar med digitaltryck jämfört med konventionellt tryck, till exempel utifrån upplagans storlek. Om projektet avser leverans via internet bör hänsyn tas till de utsläpp som är förknippade med elektroniska medier och trycksakens användning.
Det tryckta ordet har inga utsläpp förutom de som är förknippade med dess produktion. Tryckmetoden och de material som används kommer dock alla att medföra utsläpp. Hur de kvantifieras bör inkludera förslag på vad man kan tänka på, som att göra antaganden, gissa eller faktiskt beräkna energiutsläppen. Detta kan uppnås genom att använda formatverktyg som ISO 20690 för att beräkna energiförbrukningen vid drift av digitala utskriftsenheter och ISO 21632. Denna gör samma sak men inkluderar även övergångslägen och relaterade lägen. ISO 20294 kommer att beräkna fotavtrycket för elektroniska medier och kommer ut i slutet av 2018.
Föreningar som betjänar aktörer i den grafiska industrins leveranskedjor kan ta ansvar för sina medlemmars räkning. Mediernas miljöpåverkan är något som vi inte har uppmärksammat tillräckligt. Att ge vägledning till föreningarnas medlemmar skulle välkomnas och uppmuntra till fler hållbarhetsinitiativ och ledarskap. Det kan till och med hjälpa till att polera trycksakens skamfilade rykte.
Källan till artikeln: Den här artikeln har tagits fram av Verdigris-projektet, ett branschinitiativ som syftar till att öka medvetenheten om trycksakernas positiva miljöpåverkan. Den här kommentaren hjälper tryckerier att hålla sig uppdaterade om miljöstandarder och hur miljövänlig företagsledning kan bidra till att förbättra deras resultat. Verdigris stöds av följande företag: Agfa Graphics, Spindrift.click, EFI, FESPA, HP, Kodak, Kornit Digital, Ricoh, Splash PR, Unity Publishing och Xeikon.