
Simon Eccles åkte till Rolands Wrap Academy för att undersöka fördelarna med kunskaper i fordonsfoliering för tryckerier och skyltföretag som vill expandera.
Under de senaste årtiondena har inplastning av fordon med tryckt vinylfilm blivit ett populärt alternativ till skyltning. Även om det mesta av detta arbete gäller skåpbilar, lastbilar och liknande kommersiella fordon, lockar processen även bilägare som kan byta färg på sin bil flera gånger under dess livstid, om de vill betala för det.
Att applicera den självhäftande filmen är en färdighet som måste läras. Många installatörer lär sig på jobbet, med resultat som snarare beror på vem som undervisar dem. I Storbritannien erbjuder vissa återförsäljare av skrivare och media kurser i applicering, och åtminstone en av dem erbjuder ackreditering.
Ett sedan länge etablerat exempel är den tvådagarskurs i fordonsfoliering för 350 pund som Roland DG Academy håller en gång i månaden. För att se vad som behandlades gick Joe Wigzell, chef för Roland DG:s Academy and Creative Centre, och James Deacon, kursledare och expert på inplastning, med på att låta mig delta i en kurs nyligen.
De flesta Roland-områden i världen erbjuder utbildningsfaciliteter. Roland DG Academy i Storbritannien finns på Roland DG:s huvudkontor i Clevedon och i en modern flygel på Walsall College, en yrkesutbildningsinstitution i West Midlands i England, en del av storstadsområdet runt Birmingham.
Academy-området har flera klassrum och datorsalar samt ett verkstadsområde för tryckning, laminering och fordonsfoliering. Här erbjuds en rad korta praktiska kurser på olika tryckrelaterade teman, de flesta relevanta för Rolands egna bläckstråleskrivare, men inte uteslutande centrerade kring själva utrustningen. Inte alla på den inplastningskurs jag deltog i arbetade med Roland-skrivare.
Bland de aktuella kurserna finns endagskurserna Introduction to Digital Print och Intermediate Digital Print; Basic Application and Finishing, som handlar om skylttillverkning; en grundläggande endagskurs Introduction to Wrap och de mer detaljerade tvådagarskurserna Vehicle Wrap. Man håller också en rad skrivar- eller marknadsspecifika halvdagskurser i introduktion före försäljning, ”better business boot camp”, där man tidigare bland annat har visat Roland VersaStudio BN-20, en liten eco solvent inkjet, och LEF-20, en A3 flatbed UV-maskin. De två sistnämnda hålls på Roland DG UK:s huvudkontor nära Bristol. Walsall College erbjuder själva en rad lärlingsutbildningar och diplom inom skylttillverkning och använder ibland akademins faciliteter när det behövs klassarbete.
Deacon har gått de två wrapkurserna under de senaste sju åren. Han har arbetat med wrapping i cirka 12 år och driver nu sitt eget företag, Bigger Stickers, i Buckingham. Han arbetar också med rikstäckande konsultuppdrag.
Under årens lopp har cirka 2.500 personer deltagit i de två inplastningskurserna, berättar Deacon. Den stora majoriteten är män, i ett förhållande på ungefär 20:1 med kvinnor, säger han. ”Skyltning ses ofta som ett ganska fysiskt jobb, med tunga lyft”, säger han. ”Men bortsett från hanteringen av de största arken krävs det inte särskilt mycket styrka för själva inplastningen. Så vem som helst kan plasta in. Inplastning kräver uppmärksamhet på detaljer och tålamod, och kvinnor är ofta särskilt bra på det.”
På den kurs jag deltog i var det fem deltagare med olika erfarenhetsnivåer: en med ett par veckors erfarenhet, två med några veckors erfarenhet av inplastning som hade gått över från mer allmänt skyltarbete och en med tio års erfarenhet av inplastning som ville förbättra sin teknik.
Deacon började med att redogöra för kursens mål. ”Vi fokuserar på användningen av digitala maskiner och på att få ut det bästa av Roland-skrivarna och branschen i allmänhet”, säger han. Tryckning berörs knappt i kursen, även om det förekommer en del diskussioner om förberedelse av konstverk och tryckbredder. ”Det är både praktik och teori, inte bara tillämpningsarbete. Vi går igenom hur man säljer, kundvård och kompetensutveckling för personer som har jobbat med inplastning länge och kanske har fått några dåliga vanor, så vi försöker rätta till dem också.
”Övning behövs också – man bygger upp ett muskelminne på det sättet. Om du bara plastar in en bil var sjätte månad kommer du att glömma hur det går till. Inplastning används inte bara för fordon, det fungerar med nästan alla icke-porösa fasta material och många porösa medier kan också förseglas och plastas in.”
Varje deltagare får också en uppsättning inbundna kursanteckningar som utvecklar några av de punkter som tas upp under lektionerna.
Den första morgonen var huvudsakligen klassrumsbaserad, där Deacon gick igenom försäljningsargument som kan användas med kunder som kanske bara är vana vid kostnaderna för skyltning. Han förklarade att en inplastad skåpbil motsvarar en mobil reklamtavla och i en typisk stad kan den ses av kanske 20.000 personer varje dag. Han uppmanade inplastare att undersöka kostnaderna för affischtavlor, flygbladsutdelning och pressreklam i sina områden, sedan multiplicera dessa under tre år och jämföra dem med exempelvis 1.500 pund för att plasta in en Transit-skåpbil. ”1.500 pund under tre år är ungefär 1,30 pund per dag, för 20.000 visuella intryck”, påpekade han.
Reklamvärdet är bara en aspekt av inplastningen, tillade han. En annan är att en helfoliering täcker och skyddar den underliggande lacken från blekning och stenskott. På så sätt kan man köpa en populär färg (vit för skåpbilar, silver för personbilar) och klä in den i valfri färg eller design. När det är dags att sälja fordonet tas folien bort och originallacken är orörd, vilket ökar andrahandsvärdet med flera hundra pund. Det högre återförsäljningspriset kan alltså kvittas mot den ursprungliga kostnaden för folieringen.
Färgförändringar på bilar tenderar att vara mer modeorienterade, säger han, och de jämförs vanligtvis med kostnaderna för en omlackering. Både färg och vinyl kan göra saker som den andra inte kan, men vinyl har en skyddande funktion som färg inte har och det är lättare att återställa bilen till dess ursprungliga färg vid återförsäljning.
Deacon gick igenom de olika typerna av vinyl och lim som finns på marknaden och uppmanade inplastarna att undersöka vad som är bäst för jobbet och inte bara acceptera det som tryckeriet vill använda. Roland Academy samarbetar med vinylleverantören Metamark som sponsrar inplastningskurserna, så deras material används i de praktiska delarna av kursen.
Han förklarade bästa praxis för beställning, förvaring och acklimatisering av media, samt att det är önskvärt med ett uppvärmt arbetsrum. Även förberedelserna av fordonen före inplastningen, inklusive borttagning av lister och rengöring.
Den första dagens praktiska moment handlade om enkel applicering av vinyl på nästan plana paneler. I akademins arbetsrum finns en tio år gammal, klarröd Smart (”Rött är en av de svåraste färgerna att plasta in”, säger Deacon) och ett par sidodörrar till en skåpbil monterade på en ram. Dessa har packats in och packats upp av deltagarna under årens lopp. Deacon hade redan förklarat några av de bästa metoderna för att få in vinylen i de djupa kanalerna i skåpbilspanelerna.
Många av hans förklaringar om svåra områden handlade om att man måste förstå att limmet sträcker sig med vinylen och därför börjar förlora sin effektivitet. ”Vinyl har ett minne och kommer att återgå till sin ursprungliga form om du värmer den till mellan 50 och 60 grader C”, sa han. Han visade att det är bäst att först sträcka ut vinylen och sedan använda en värmepistol för att krympa tillbaka den runt snäva kurvor och kanter, för att behålla maximal limdensitet.
Den första dagen avslutades med videoexempel på hydrografi, dvs vattenflytande överföringar som kan appliceras på ”omöjliga” former som galler eller legeringshjul. Kursen omfattade inte dessa direkt, men möjligheterna verkade inspirera deltagarna.
En del av den andra dagen ägnades åt förberedelser av konstverk och filhantering. ”Även de som bara gör installationer behöver känna till hela processen och kunna kommunicera med sina kollegor”, säger Deacon. De flesta av designämnena handlade om Adobes Creative Cloud-svit, och Deacon gav tips och källor för att hitta typsnitt, clipart och fordonsplaner på nätet. Han rådde inplastningsföretag att ta ut en avgift för de första skisserna, som sedan tas bort om en order läggs. Detta avskräcker kunderna från att ta dina idéer till andra tryckerier, sa han, samtidigt som du fortfarande får lite pengar även om de gör det.
Den andra dagens praktiska session tog större delen av eftermiddagen i anspråk och koncentrerades på att lära ut och öva tekniker för att hantera Smart-bilens mycket kurviga framvingar, strålkastare och baklyktor.
Alla deltagarna sa att de hade lärt sig saker som de hade nytta av i sina jobb. Andy Rimmell, som arbetar på OBR Graphics i närheten av Oswestry, har arbetat med fordonsfoliering i 12 år, senast med showcyklar. Han har arbetat inom skyltbranschen sedan han slutade skolan. ”Jag är 39 år nu”, säger han. ”Jag började med screentryck och film, och fordonsarbetet var traditionell skyltning. Det har förändrats mycket under årens lopp!”
Han gör inte wrapping hela tiden, säger han, utan blandar det med andra arbeten. ”Jag gick kursen för att jag hade några vinylfel”, säger han. ”Nu vet jag var det gick fel. Det har förändrat mitt sätt att arbeta, med teknik och organisation. Tidigare skulle jag ha sträckt vinylen mer än jag gör nu, och jag använder mindre värme. Man tänker faktiskt inte på sträckningen och hur den påverkar limmet.”
Chris Payne arbetar på Signtech i Kings Lynn. Han hade inte arbetat med inplastning tidigare och gick kursen för att han ville lära sig hur man gör. ”Jag har hittills arbetat med plantryck och det är det här jag vill gå vidare med. Jag har lärt mig mycket här.”
Gary Jeffery och Josh Walker arbetar tillsammans på Motor Mode i Maidstone, en specialist på fordonsgrafik. Båda hade gått över till wrapping några veckor före kursen. ”Vi har lärt oss många nya tekniker och olika sätt att arbeta med vinyl”, säger Jeffery. ”Som montörer får vi oftast bara en lista med jobb i början av dagen, utan tid att lära oss nya saker. Det är bra att lära sig teknikerna här.”
Deacon sa: ”Jag är på sidan av en bra wrap här, och jag kommer alltid att stödja våra studenter om detta ifrågasätts. Vi föredrar bästa praxis framför genvägar.”
Det jag tog med mig från kursen var en insikt om att wrap-applicering är en uppsättning färdigheter som måste läras in, och att det handlar om mycket mer än att blåsa varmluft på vinyl för att hålla bubblorna borta.