Effekterna av stigande kostnader och instabilitet i den globala leveranskedjan för textil

Debbie McKeegan diskuterar de stigande kostnaderna och den nuvarande instabiliteten inom den globala leveranskedjan för textil.

Efter 30 år av relativt lugn hotas stabiliteten i den globala leveranskedjan för textilier när inflationstrycket tar ett järngrepp om leveranskedjan. Textilindustrin är kanske mer än någon annan industri sårbar för prisförändringar i den globala ekonomin. Rysslands invasion av Ukraina kom vid en tidpunkt då den globala ekonomin, efter två år av Covid-störningar, precis började återgå till det ”nya normala”.

Det ”gamla normala”, som symboliserades av västvärldens starka beroende av produktion och leveranser från Asien, har nu försvunnit och de interkontinentala leveranskedjorna söker nu desperat efter jämvikt i en värld som präglas av geopolitiska störningar och efterfrågan efter covid-19.

Listan över störda leveranskedjor där priserna har skjutit i höjden är lång och de främsta drivkrafterna finns som vanligt inom den petrokemiska sektorn. Här har världen bevittnat en 570-procentig ökning av FCL-containerkostnaderna från öst (maj 2020-maj 2022: Statista), en 450-procentig ökning av naturgaspriserna i hela världen (maj 2020-maj 2022: US Energy Information Administration) och en 456-procentig ökning av råoljepriserna (mars 2020-mars 2022: Brent Crude: Statista).

Följdeffekterna för textilindustrin har varit betydande, med bomullspriser som har fördubblats sedan 2020 från 0,78 USD i mars 2020 till 1,54 USD i mars 2022 (Trading Economics) och stora ökningar (48%) av priset på polyesterfiber under samma period. (Ycharts)

Längre ned i den textila leveranskedjan har priserna på bomulls- och polyestertyg också stigit, och exempelvis bomullsvävnader visar en ökning på 18,9% mellan 2020 och 2022 (Federal Reserve Economic Data). Inom hjälpkemikalier och tryckfärger har branschjättar som Sun Chemical, Dupont, Clariant och Flint Group stadigt höjt priserna på sina produkter under det senaste året, med 10-12% som en genomsnittlig ökning i takt med att den globala försörjningssituationen har försämrats.

Tony Lord, ordförande för Flint OPS, säger: ”De påfrestningar som tryckeribranschen står inför har tyvärr inte visat några tecken på att avta. Stigande inflation, ökade bränsle- och energipriser samt ökad efterfrågan på råmaterial har alla bidragit till ytterligare prisökningar i hela den tryckta leveranskedjan. De utmaningar som tryckeribranschen står inför är några av de tuffaste i mannaminne och det är omöjligt att förutse när vi kan börja se en viss lättnad från dessa svåra omständigheter.”

Mehran Yazdani, Sun Chemical, instämmer i detta och säger: ”Sun Chemicals prioritet har varit att fortsätta leverera våra produkter till våra kunder, så att de kan hålla sina anläggningar i drift. Vi fortsätter att utnyttja vårt globala nätverk för att säkra råvaror och tjänster. Konkurrensen om dessa resurser är dock betydande och omfattningen av inflationstrycket kan inte helt övervinnas genom effektiviseringsprogram. Detta kräver att vi höjer priserna till våra kunder ytterligare så att vi kan fortsätta att säkra de insatsvaror som behövs för att tillverka och leverera kvalitetsprodukter. Utan tecken på stabilisering hittills kommer situationen att behöva justeras allteftersom, och någon prisgaranti kan därför inte ges för någon period”.

Allt detta har lett till att trycket på de globala ekonomierna har ökat så till den grad att det allmänna inflationstrycket nu orsakar en levnadskostnadskris när prisökningarna slår igenom på de enskilda konsumenterna, och inflationen i OECD steg till 9,2% i april 2022 när priserna på livsmedel och tjänster ökade. Så småningom kommer löneökningarna att öka när människor kämpar för att klara av stigande priser, och dessa ökade löneökningar kommer i sig att bidra till inflationsspiralen med den mycket reella risken att inflationen blir inbäddad i utvecklade ekonomier, där löneökningarna följer prisökningarna, ett scenario som senast sågs för över 40 år sedan.

Med så svåra ekonomiska utsikter står textilindustrin inför betydande motvindar, men den har antagit utmaningen, tagit vara på möjligheterna och med datadrivna digitala lösningar rör den sig mot en horisont av lönsamhet och hållbarhet när nya affärsmodeller leder vägen framåt.

Vägen dit går genom enastående teknologiska framsteg inom produktions- och automationsteknik.

Från design till produktion har digitaliseringen gripit tag i textilindustrin och lett till en rad banbrytande utvecklingar som kanske till slut kommer att leda till att kärnproduktionen flyttar från öst tillbaka till de utvecklade ekonomierna i väst.

Automatiserad laserskärning från Zund och Kongsberg, 3D-design från Browzwear och Tukatech, vattenfria digitala trycksystem från Kornit Digital och Durst samt avancerad sömnadsrobotik från Exotec och Softwear Automation, alla drivna av industrins utbredda användning av digitalisering, fortsätter att revolutionera textiltillverkningslandskapet.

På Tianyuan Garments, som tillverkar kläder för Adidas och Armani, har tack vare sin sömnadsteknik Softwear Automation kunnat öppna sin nyaste fabrik i Arkansas, inte i Kina. Den automatiserade sömnadsanläggningen använder robotar för att minska behovet av mänsklig arbetskraft. I Tianyuans nya fabrik kommer tre till fem personer att arbeta i var och en av de 21 robotiserade produktionslinjerna.

Detta innebär en arbetsbesparing på 50-70% jämfört med de 10 arbetarna på en konventionell linje. Och kanske innebär det en ny framtid för klädtillverkningen i takt med att tekniken finjusteras.
”Förutom att sänka kostnaderna kommer robotarna också att öka produktionen. En mänsklig symaskin producerar 669 t-shirts på åtta timmar, jämfört med robotarnas 1.142 t-shirts. Det är en produktionsökning på 71%, vilket resulterar i en total produktion på 1,2 miljoner t-shirts per år.

Genom att använda robotteknik blir kostnaden för att producera en t-shirt i USA jämförbar med en som produceras utomlands. I Bangladesh är till exempel arbetskostnaden för att producera en jeansskjorta cirka 0,22 dollar. Om den tillverkas av amerikanska arbetare stiger arbetskostnaden till 7,47 dollar, men med en robotiserad produktionslinje blir det bara 0,33 dollar per t-shirt”, kommenterar Softwear Automation. Och naturligtvis finns det inga uppblåsta utländska transporträkningar att möta.

Uppströms har digitaliseringen av textilindustrin accelererat i takt med att affärsmodellen ”on-demand” påverkar den omfattande omlokaliseringen av textilproduktionen i Europa.

Här har företag som Print Logistic, SPOD, Printful och Amazon Merch On-Demand gjort fantastiska framsteg genom att kombinera digital design och digitaltryck med automatisering i efterföljande led för att möjliggöra en lönsam affärsmodell, samtidigt som köparen erbjuds lägre eller jämförbara kostnader med de östliga leveransvägarna.

När prisinflationen börjar bita i digitaliseringen av textilindustrin – Innovation och uppfinningar kombineras för att erbjuda viss stabilitet inom textilsektorn. De som hade investerat i digital produktion före pandemin har lyckats väl i ekonomin efter coviden. Det finns ett växande förtroende inom industrin för att det nuvarande inflationstrycket kan mötas medan marknaderna stabiliseras, och ett nytt landskap för den industriella textilindustrin kommer att börja växa fram.