Nessan Cleary berättar om de viktiga faktorer som bidrar till en bra färghantering, bland annat effektiv processtyrning och vikten av att se till att all personal följer goda arbetsrutiner.

I teorin ska rosor vara röda och violer blå, men när det gäller tryckning beror det naturligtvis på hur noggrann din färghantering är om du får exakt rätt nyans och nyans. Alltför ofta är människor nervösa när det gäller färghantering, som fortfarande har rykte om sig att vara en färdighet som är svårare att bemästra än att flyga en jumbojet.

Men bra färghantering handlar egentligen mer om att ha bra processtyrning. Färghantering var en av de första delarna av arbetsflödet för tryckeriproduktion som professionaliserades fullt ut. Förr i tiden sågs tryck ofta som en hantverksbransch, där erfarna operatörer bedömde det som kom ut från pressarna enbart med hjälp av synen och gjorde korrigeringar i farten. Ett modernt arbetsflöde bygger på att tryckeriet är en tillverkningsindustri där maskindata samlas in och analyseras, färgerna mäts och resultatet produceras enligt kända standarder. I det här sammanhanget är färghantering bara en del av processen att köra en tryckpress.

De flesta standarderna har dock utvecklats för offsetlitotryck snarare än för inkjet i storformat, t.ex. ISO 12647. Eftersom många storformatsskrivare kan återge ett mycket bredare färgomfång är det frestande att ignorera dessa standarder. Men sådana standarder ger ett känt riktmärke som skrivaroperatörer kan arbeta efter och som kunder kan använda när de godkänner jobb. Dessutom kan många kunder ha en rad olika utskriftsjobb, t.ex. detaljhandelsföretag som vill matcha bläckstråletryckt displaygrafik med flexotryckta förpackningar och så vidare.

Varför ska man bry sig om färghantering?

Många små tryckerier kanske drar slutsatsen att de inte har så många internationella varumärken bland sina kunder och att det är bättre att ge varje jobb individuell uppmärksamhet, till och med att justera färgerna för bättre mättnad. Men då bortser man från den största fördelen med färghantering, nämligen att man kan vara säker på att återge de förväntade färgerna på ett konsekvent sätt. Det innebär att du vid behov kan trycka om en del av ett jobb utan att behöva betala för att byta ut hela jobbet. Ännu viktigare är att du inte behöver bråka om färgerna med en kund som har godkänt ett korrektur och förväntat sig att färgerna i det slutliga trycket ska stämma överens.

Bra färghantering är också en viktig del av automatiseringen av prepressen, så att du kan få igenom jobben i produktionsflödet så snabbt som möjligt. Alternativet, att lägga mer tid på varje jobb, begränsar alla chanser att öka försäljningen och intäkterna.

En extra bonus är att du också kan ge kunderna riktlinjer för hur de ska ställa in sina filer för ditt arbetsflöde, vilket minimerar den tid som måste läggas på att korrigera kundfiler. Och naturligtvis bör allt som leder till en bättre kundupplevelse också hjälpa ett tryckeri att upprätthålla sitt rykte.

Profiler

Nyckeln till alla färghanteringssystem är att profilera varje enhet så att man kan vara säker på dess särskilda egenskaper. Detta bör även omfatta bildskärmar så att operatörerna kan vara säkra på att de färger de ser på skärmen överensstämmer med de färger som kommer från skrivarna. Helst ska dessa skärmar vara försedda med huvar för att begränsa risken för att främmande ljus påverkar utseendet på de färger som visas. Varje tryckmaskin kräver också sin egen profil, och dessa profiler täcker både bläcket och substratet samt själva maskinen. Detta innebär att det behövs separata profiler för varje substrat som används med en viss skrivare.

De flesta tillverkare tillhandahåller profiler för sin egen utrustning, och dessa profiler kan mycket väl vara tillräckligt bra för många jobb. Men det är mycket bättre att skapa egna profiler, eftersom dessa är specifika för dina arbetsförhållanden, inklusive temperatur och luftfuktighet, som kan påverka färgutmatningen från vissa bläckstråleskrivare. Du bör också uppdatera profilerna med tiden för att säkerställa att de fortfarande är korrekta eftersom kalibreringar kan förändras, särskilt när skrivhuvuden byts ut.

Processen med att skapa profilerna kan vara lite tråkig eftersom den innebär att man skriver ut en testkarta och sedan mäter ett antal färgfläckar. Du behöver en spektrofotometer för att göra detta och det är definitivt värt att betala för en automatiserad lösning som kan mäta hela testkartan på en gång. Det innebär att du bör skicka tillbaka spektrofotometern till tillverkaren ungefär en gång om året för att se till att den också är kalibrerad.

Barbieri LFP qb spektrofotometer har ett avtagbart mäthuvud och tar M1-mätningar

Den andra faktorn är den programvara som du använder. Ett litet tryckeri med bara en eller två skrivare kanske förlitar sig på en ganska grundläggande RIP, som förmodligen har en begränsad nivå av färghantering, ofta bara genom att välja lämpliga profiler. Mer avancerade RIP-program, och allt som kan kallas för ett arbetsflöde för storformat, kan kommunicera med din spektrofotometer för att skapa egna profiler. Programvara på denna nivå bör också ge dig möjlighet att optimera färgerna för bläckbesparingar. Vanligtvis fungerar detta genom att separationerna omformuleras och att mer svart används för tonal information för att minska nivån på de andra färgerna som krävs för mättnad.

Större tryckerier bör ha en särskild programvara för färghantering, eller till och med en färgserver som automatiskt tillämpar rätt profiler på alla jobb som kommer in till varje utskriftskö. Det finns ett antal olika paket att välja mellan. Alwan har t.ex. utvecklat ColorHub, som kan optimera färgseparationer i PDF-filer och exakt simulera spotfärger samt se till att flera pressar kalibreras tillsammans. Ett annat populärt alternativ är GMG:s ColorServer, som kan konvertera mellan färgrymder, inklusive de flerfärger som är vanliga i förpackningar. Den levereras med OpenColor-modulen för hantering av profiler.

GMG:s ColorServer innehåller SmartProfiler-modulen

Det sista steget är att kontrollera utskriften genom att skriva ut färgfält på kanten av ett ark. Det finns flera olika system som används, men det vanligaste är Fogra Media Wedge, även om vissa program har sina egna varianter. Denna validering ger en snabb varning om eventuella problem innan jobbet når kunden.

Sammanfattningsvis kan man säga att om man ser till att all personal följer goda arbetsrutiner och ser till att maskinerna underhålls och kalibreras på rätt sätt, att rätt profiler används och att resultaten valideras, så kommer färgerna att sköta sig själva. Det kommer att spara mycket besvär med att hantera missnöjda kunder, för att inte tala om kostnaden för omtryck, vilket i sin tur kommer att skydda dina intäkter.

För att ta del av det senaste innehållet som täcker ett brett spektrum av sektorer, inklusive färghantering, processtyrning och bläck, registrera dig för FESPA:s kostnadsfria månatliga nyhetsbrev FESPA World som finns på engelska, spanska och tyska.