Clare Taylor ger en uppdatering om vad olika länder runt om i världen gör i sina regeringar för att sträva efter en cirkulär ekonomi.
För ett par år sedan skrev jag om den cirkulära ekonomin och några nya affärsmodeller: om behovet av innovation när det gäller hur man arbetar med design och hur företag och regeringar arbetar för att överleva i en värld med ändliga resurser men till synes oändlig efterfrågan på dem; behovet av att anta en mer regenerativ strategi och en mer rättvis sådan.
Nu verkar det vara en bra tid att återkomma till det och se vad som händer nu, eftersom Earth Overshoot Day 2023 just har passerat. Det är det datum då vår efterfrågan på resurser hittills under året går utöver vad jorden kan återskapa under det året. I investeringstermer är det när vi slutar leva på räntan och börjar äta av kapitalet. År 1971 var det den 25 december, i år var det den 2 augusti. Så det är en bra månad att göra bokslut.
Som en påminnelse är målet med den cirkulära ekonomin att ingenting ska gå till spillo, att föroreningar inte ska skapas och att naturliga system ska återskapas. Det är en del av svaret på denna överskridning.
Policy
Det händer mycket runt om i världen. EU har haft en handlingsplan för cirkulär ekonomi och ett ramverk för övervakning i några år nu, och i år har man lagt till några nya indikatorer för resurseffektivitet och resursförbrukning samt nya åtgärder: Europeiska medlemmar i denna bransch bör vara medvetna om att bland de sektorer som de fokuserar på finns förpackningar, plast och textilier. Storbritannien har uttalat sin avsikt att fortsätta planerna för en cirkulär ekonomi oavsett om landet lämnar EU eller inte. USA inledde sina planer lite senare och fokuserar för närvarande mycket på återvinning, men i år lade man ut en strategi för att förhindra plastföroreningar för kommentarer och har planer på att ta itu med elektronik, livsmedel och organiska produkter. Australien följer en arbetsplan för att uppnå en cirkulär ekonomi till 2030. Chile, Kina, Japan och många andra agerar. Budskapet är tydligt – detta är ett växande politikområde, och vi kan förvänta oss ytterligare lagstiftning och/eller skatter för att få det att fungera, komplettera och ansluta sig till befintliga lagar runt om i världen för att driva producenter att designa bort engångsprodukter eller produkter som inte kan återvinnas och för att bygga upp marknader för återvunna material.
Några goda IT-nyheter är att som en del av allt detta går planerna på lagstiftning om rätt till reparation framåt globalt, med implementering på gång i vissa delar av världen och förslag som går framåt i andra. Dessa policyer, som varierar från plats till plats, syftar i allmänhet till att förhindra förseglade enheter som inte kan repareras, stoppa inbyggt föråldrande och säkerställa tillgången till reservdelar och programvaruuppgraderingar (i tillämpliga fall – de omfattar ett brett spektrum av konsumentvaror). Detta kommer att bidra till att minska både e-avfall och efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller och konfliktmineraler, och bör undvika frustrationen och kostnaderna för att behöva byta ut utrustning i stället för att utföra vad som borde vara enkla reparationer eller uppgraderingar.
Många företag, särskilt de större globala företagen, inkluderar också den cirkulära ekonomin i sina policyer. I år var det 10 år sedan Ellen MacArthur Foundation lanserade CE100-programmet, som syftade till att sammanföra ett ”nätverk av 100 ledande företag globalt för att underlätta utveckling av och engagemang för nya projekt inom den cirkulära ekonomin”. Detta nätverk omfattar nu städer, delstater och den akademiska världen samt företag, inklusive flera från vår bransch, och en gemenskap för cirkulär ekonomi för mindre organisationer.
Offentlig upphandling har anammat den cirkulära ekonomin så pass länge att det finns många fallstudier att tillgå, bland annat en för gatuskyltar i Malmö där kraven i anbudsförfrågan omfattade återanvändning och återvinning.
Vad detta innebär för ditt företag
Att se över sin verksamhet och fundera på vad man kan göra för att förbättra affärsmodellens cirkularitet – inte bara produkternas – kan hjälpa en att förbereda sig för framtiden och kanske ge kunderna ett försprång, som vinnaren av Malmöupphandlingen. Rörelsen mot ”varor som en tjänst” växer: producenten hanterar, underhåller, renoverar, uppgraderar eller ersätter sina produkter efter behov, ibland med bibehållet ägande, som en del av en avtalad tjänst. Detta kommer naturligtvis inte att fungera för allt, men när det gäller t.ex. displayenheter och skyltar kan smart design göra det möjligt att uppdatera delar samtidigt som huvuddelen behålls, och vissa klädföretag designar och tillverkar redan kläder på ett sätt som gör att de kan ta tillbaka dem för återvinning.
För företag som vill förbättra cirkulariteten, eller åtminstone ta ett livscykelperspektiv på sina produkter, finns det en ISO-standard som är utformad för att fungera med ett ledningssystem enligt ISO 14001, men som passar lika bra in i ISO 9001. ISO 14006:2020 Miljöledningssystem – Riktlinjer för införande av ekodesign är en guide som hjälper företag att arbeta genom alla steg, från inköp av material till design, tillverkning, leverans, överväganden under användning och sluthantering.
För alla som vill lära sig mer om den cirkulära ekonomin eller leta efter idéer och fallstudier är www.ellenmacarthurfoundation.org en utmärkt plats att börja på.
Bildrubrik: Ellen MacArthur